Denna vecka, den 19 augusti, öppnar Tensta bibliotek efter att ha varit stängt sedan i maj. Bara det faktum att låta något sådant som att stänga ett bibliotek en hel sommar i en förort med tusentals barn, varav en majoritets föräldrar inte har avtalsenlig betald semester, passera som ett vardagligt beslut, är tidstypiskt och upprörande. Den angivna orsaken är att biblioteket flyttar till en ny plats och sådant kräver logistik och ställtid. Ja, det är klart.
På sommaren reser folk ändå bort, till landet, till släktingar utomlands. Det finns annat som lockar. Tänkte någon tjänsteman på stadsdelsnämnden.
Jag har haft en nära relation till Tensta i nära ett decennium genom mitt jobb på konsthallen där och sett och upplevt med egna ögon hur samhället drar sig tillbaka bit för bit. Arbetsförmedlingen, närakuten, möteslokaler, skolor och så förstås det numera berömda Tensta gymnasium. Samma politik som kräver hårdare straff, kollektiva bestraffningar och tuffa tag mot gängkriminalitet driver samtidigt igenom en slakt av alla sådana rum som utgjort precis de sammanhang som gett barn och unga glimtar av ett annat liv, impulser, trösklar, dörröppnare, trampoliner eller vad du vill, för att växa som människor, expandera. Eller med Bell Hooks ord: ”Att lära är en plats där paradiset kan skapas.”
Det är högtidliga ord, men jag tror att de är formulerade efter situationer som de här. De som minst vågar hoppas att något är för dem, för dem är ett bemannat bibliotek ett löfte i gryningen.
Tensta bibliotek var fram till nyligen bland de allra sista verksamheterna som fortsatt efter att gymnasieskolan stängdes 2017. Arkitekten Gösta Uddéns byggnad, invigd 1984, ingår i ett enastående praktfullt komplex, som med sin varmt tegelröda fasad och antiauktoritära jättekroppshydda med ljusgård och pilträdspark utanför, utgjort scenen för tre decenniers lyckliga studentutspring. Elevsorlet har sedan länge tystnat och Tensta gymnasium med dess vackra konsert- och evenemangssal såldes ut av Stockholms stad i november förra året och ägs numera av fastighetsbolaget Hemsö, där bland andra tidigare socialdemokratiska finansministern Per Nuder sitter i styrelsen. Ännu har ingen ny verksamhet påbörjats.
Det nya biblioteket som ska öppna ligger i betydligt anonymare lokaler och kommer att vara nästan hälften så stort som det ursprungliga och dessutom dela rum med ett Medborgarkontor. För när det handlar om förorten är självförverkligande något som politiker gärna reducerar till kontrollerande samhällsfunktioner. Eller som den moderata stadsdelsdirektören i Spånga Tensta, Annika Friberg, uttryckte det i Nyhetsbyrån Järva: ”Flytten blir verkligen ett lyft för Tensta centrum. När fler människor rör sig i området kommer det att bidra till ökad trygghet”. Medan det övergivna kvarteret kring Tensta gymnasium står ödsligt i mörkret som en suckande vålnad.
