Bli media
Hur har rörelsers förhållningssätt till media sett ut genom tiderna? I det här avsnittet diskuterar vi rörelse- och aktivistkommunikation. Påvememer på restpapper, radiopirater och arbetslösa kodar
Det är inte apans anatomi som förklarar människans. Det är människans som förklarar apans.
Hur har rörelsers förhållningssätt till media sett ut genom tiderna? I det här avsnittet diskuterar vi rörelse- och aktivistkommunikation. Påvememer på restpapper, radiopirater och arbetslösa kodar
Hur har rörelsers förhållningssätt till media sett ut genom tiderna? I det här avsnittet diskuterar vi rörelse- och aktivistkommunikation. Påvememer på restpapper, radiopirater och arbetslösa kodar
Hur har rörelsers förhållningssätt till media sett ut genom tiderna? I det här avsnittet diskuterar vi rörelse- och aktivistkommunikation. Påvememer på restpapper, radiopirater och arbetslösa kodar
Hur har rörelsers förhållningssätt till media sett ut genom tiderna? I det här avsnittet diskuterar vi rörelse- och aktivistkommunikation. Påvememer på restpapper, radiopirater och arbetslösa kodar
Begreppet ”det gemensamma” (allmänningar) har under de senaste årtiondena åter vitaliserats för att beskriva allt det som skapas, upprätthålls och vårdas utan direkt inblandning av varken marknad (det privata) eller stat (det offentliga). Från att Elinor Ostrom 1990 skrev sin nobelprisade kritik av Gareth Hardins ”Allmänningarnas tragedi” via nya sociala rörelser och teknologisk utveckling har […]
Begreppet ”det gemensamma” (allmänningar) har under de senaste årtiondena åter vitaliserats för att beskriva allt det som skapas, upprätthålls och vårdas utan direkt inblandning av varken marknad (det privata) eller stat (det offentliga). Från att Elinor Ostrom 1990 skrev sin nobelprisade kritik av Gareth Hardins ”Allmänningarnas tragedi” via nya sociala rörelser och teknologisk utveckling har […]
Begreppet ”det gemensamma” (allmänningar) har under de senaste årtiondena åter vitaliserats för att beskriva allt det som skapas, upprätthålls och vårdas utan direkt inblandning av varken marknad (det privata) eller stat (det offentliga). Från att Elinor Ostrom 1990 skrev sin nobelprisade kritik av Gareth Hardins ”Allmänningarnas tragedi” via nya sociala rörelser och teknologisk utveckling har […]
Begreppet ”det gemensamma” (allmänningar) har under de senaste årtiondena åter vitaliserats för att beskriva allt det som skapas, upprätthålls och vårdas utan direkt inblandning av varken marknad (det privata) eller stat (det offentliga). Från att Elinor Ostrom 1990 skrev sin nobelprisade kritik av Gareth Hardins ”Allmänningarnas tragedi” via nya sociala rörelser och teknologisk utveckling har […]
Begreppet ”det gemensamma” (allmänningar) har under de senaste årtiondena åter vitaliserats för att beskriva allt det som skapas, upprätthålls och vårdas utan direkt inblandning av varken marknad (det privata) eller stat (det offentliga). Från att Elinor Ostrom 1990 skrev sin nobelprisade kritik av Gareth Hardins ”Allmänningarnas tragedi” via nya sociala rörelser och teknologisk utveckling har […]
När den allmänna debatten stirrar sig blind på nuet och dess söliga regeringsförhandlingar målar vi de stora horisonterna. Utgångspunkten har vi hittat i boken ”Fyra framtider – visioner om en postkapitalistisk värld” av Peter Frase vars berättelse rör sig mellan forskning och sci-fi. Vi snackar automatisering och klimatkri