Det nya vänsterpartiet, som företräds av universitetsprofessorn Pablo Iglesias, orsakar totalt okontrollerade uttalanden. Jonathan Cabeza Infante, kommunalfullmäktigeledamot från det borgerliga partiet Partido Popular (PP) i staden Paredes de Nava, kunde exempelvis inte kontrollera sitt ursinne över att Podemos blivit etta i den senaste opinionsundersökningen. Han skrev och önskade på sin Facebook-sida ett ”nackskott” för Pablo Iglesias. I måndags tvingades Cabeza lämna in sin avskedsansökan.
Ledaren för PP:s partigrupp i EU-parlamentet, Esteban González Pons, har pekat ut Iglesias för att vara språkrör för både ETA, Kuba och Venezuela. I måndags sa han även att Podemosledaren var ”Ceausescus barnbarn”, för att han representerade den vänster som ”tog slut när Berlinmuren föll”.
Krisen drabbar allt fler
Vid sidan av dessa antikommunistiska utfall, vad ligger bakom den anmärkningsvärda politiska raketen Podemos? Flamman har talat med Anibal Garzon Baeza, kommunalt språkrör för Podemos i staden Tarrasa, den fjärde största kommunen i Katalonien.
– Där finns så klart den ekonomiska krisen som slår omänskligt hårt mot vanliga människor som förlorar rätten till bostad, sjukvård och utbildning.
– Vi som föddes efter Francodiktaturen och som inte upplevt fattigdomen från den tiden ser Podemos som det nya politiska alternativet. Ungdomen har blivit allt mer medveten om att den monarkistiska författningen från 1978 inte är lösningen på deras problem.
Garzon säger att författningen utarbetades av tio teknokrater från Francos då fortfarande intakta apparat och beslutades i en tid av skräck för den gamla diktaturen.
Det var den 15 maj 2011 som ”De indignerade” föddes i Madrid. Det är ur denna breda och brokiga rörelse som Podemos har växt fram, säger Garzon.
– En stor del av det spanska folket inser i dag att både PP och det socialdemokratiska PSOE representerar samma nyliberala ekonomiska modell som dragit ned en kraftig majoritet av folket i ekonomisk och social depression.
– De gamla recepten går inte hem, därför söker folket ett alternativ. Vid tidigare kriser har de bägge partierna roterat vid makten, men politiken har förblivit densamma, säger Anibal Garzon.
1,3 miljoner röster
Podemos var bara fyra månader gammalt när det ställde upp i EU-valet. Partiet fick omedelbart fem mandat och nära 1,3 miljoner röster.
I de kommande lokalvalen ställer Podemos inte upp med egna listor, däremot återfinns Podemosfolk på valtekniska samverkanslistor.
Bakgrunden är att partiet fortfarande inte har konsoliderat sig och är medveten om att det finns politiska äventyrare som kan, från en kommunal maktposition, frestas att dras in i lukrativ korruption. Denna skulle skoningslöst kunna vändas mot Podemos av massmedia. Däremot ställer Podemos upp i parlamentsvalet den 20 november 2015.
Vilka är möjligheterna till ett samarbete med den Förenade Vänstern (IU), undrar Flamman.
– Dessvärre har även IU haft sin korruptionsaffär nyligen. Men det finns en föryngring av IU som är intressant. Personligen är jag positiv till en pakt mellan Podemos och den Förenade Vänstern. För det finns många medlemmar i IU som gett sitt liv för att förändra Spanien.
Men Garzon anser att medlet för att lösa den nuvarande krisen är att skapa en debatt om en ny modern författning.
– Vad som behövs är en ny författning. För vad vi har är en representativ demokrati som har tjänat ut sin roll. Folk samlas till möte ute i bostadsområdena och vill delta aktivt i utarbetandet av en ny författning där medborgaren ställs i centrum och inte bara var fjärde år när han eller hon behövs vid valurnorna.
