Det tidigarelagda polska valet utvecklade sig till en folkomröstning för eller emot bröderna Kaczynski. Det slutade med ett nederlag för deras parti Lag och Rättvisa (PiS), och en övertygande seger för Medborgarplattformen (PO).
Den främsta anledningen till valnederlaget är att PiS inte levererade. Man hade skickligt fångat upp missnöjet och frustrationen hos stora grupper i samhället, som blev ”transformationens” – övergången till kapitalism – förlorare. Man lovade ”en solidarisk stat”, och att göra upp räkningen med verkliga eller påstådda kommunister, och ”system” som anklagades för att ha bestulit folket.
Av detta blev, trots den goda ekonomiska konjunkturen, intet.
PiS passivitet i ekonomiska frågor gjorde att en variant av nyliberalism light fortsatte, medan klyftorna i samhället inte minskade, snarare tvärtom.
Samtidigt bör man lägga märke till att trots förlusten av regeringsinnehavet, har PiS faktiskt ökat sin andel av väljarkåren. De har framför allt skett på bekostnad av deras forna koalitionspartners Självförsvar och De polska familjernas förbund, som blev totalt marginaliserade.
PiS ökade från 27 procent 2005 till 32,1 procent i årets val, vilket översatt till antalet röster betyder en ökning med ungefär två miljoner. Tvillingbröderna är långt ifrån uträknade, och de kommer att bilda en stark opposition, så mycket mer som presidenten fortfarande heter Kaczynski.
För vänstern blev valet en klar besvikelse. Vänster-centerkoalitionen (LiD) fick 13,2 procent av rösterna, vilket ska jämföras med valet 2007, då de partier som nu ingår i koalitionen fick sammanlagt 17,65 procent. LiD kommer att ha 53 mandat i det nya parlamentet, medan det socialdemokratiska SLD hade 55 ensamt tidigare.
En orsak till det svaga resultatet i det personfixerade valet var säkerligen anklagelser mot LiD:s främsta ansikte utåt, den förre presidenten Kwasniewski, om att ha uppträtt berusad två gånger vid offentliga tillfällen. Betydligare viktigare är dock valets karaktär av omröstning för eller bröderna Kaczynski, där de som var emot la sin röst på PO.
LiD:s diffusa framtoning bidrog säkerligen också. Koalitionen utgör inget kraftfullt vänsteralternativ, och saknar framför allt attraktionskraft för en arbetarklass, där närmare två miljoner har flytt landet, och resten är skrämd till tystnad av arbetslöshet och arroganta arbetsgivare.
Det lilla Polska arbetarpartiets (PPP) förhoppningar att klara femprocentspärren och komma in i parlamentet visade sig vara lika orealistiska som optimistiska. Partiet fick en procent av rösterna. Visserligen en ökning från 0,77, men PPP är kvar i småpartiträsket. Främst beror det på brist på pengar, och det gäller för PPP att hitta alternativa vägar att nå ut och mobilisera sina väljare. Bästa resultat nådde PPP i Kraków – allmänt ansett som borgerlighetens högborg, med 1,67 procent, sämst i huvudstaden Warszawa med 0, 48 procent.
Valets segrare PO är nyliberalt i ekonomiska frågor. Man tänker genomföra långtgående privatiseringar och införa en ”linjeskatt” på 15 procent. Förändringen kan enklast beskrivas som från en snäll till en radikal form av nyliberalism. En bromsande faktor kommer att bli regeringssamarbetet med bondepartiet PSL, nödvändigt för att säkra majoritet i parlamentet.
I etiska frågor är PO värdekonservativt, och deras konsekventa abortmotstånd och homofobi kan på sikt skrämma bort många mittenväljare.
I utrikespolitiken kan det bli vissa förändringar. PO är, som den ryska tidningen Kommersant så elegant uttryckte det, ”pro-business”. Det ligger i det polska näringslivets intresse att marknader i Ryssland och Tyskland är tillgängliga, vilket kan medföra en förbättring av relationerna, framför allt till Tyskland. Ett närmande till EU är också möjligt, vilket kan minska Polens beroende av USA.
Den största skillnaden kommer att bli i att den paranoida atmosfären av häxjakt och konspirationsteorier försvinner.
Det är emellertid svårt att se hur PO:s nyliberala politik kan komma tillrätta med de klyftor som plågar landet. En lågkonjunktur kan leda till en fullständig bankrutt för den nyliberala politiken, och en katastrof för Polen.
