Polisen har börjat använda jakt-ammunition i tjänstepistolerna. Jaktkulor är konstruerade för att slita sönder maximalt med vävnad för att snabbast möjligt döda genom förblödning.
När den nya jaktkulan Gold Dot träffar, fläks den upp till en propeller med sex taggiga, vassa blad av koppar och bly. I förra veckan sköts en aggressiv person i Katrineholm till döds av ett skott i magen av en polis. Tragiskt för alla inblandade. Men förvånande – absolut inte!
En träff i magen med polisens nya jaktkulor sliter sönder stora mängder vävnad, eller tarmar, och vitala organ till exempel levern trasas sönder av den vassa 27 millimeter stora ”propellern” som roterar med över 500 varv i sekunden.
De tidigare använda poliskulorna går inte sönder och fläks inte upp vid träff. Blödningen blir i jämförelse med jaktammunition-
en obetydlig. Vid träff på människa är överlevnadschansen mycket god om inte oturen är framme och träffen har skett på till exempel hjärta eller stora pulsådror.
Med polisens nu använda jaktkulor blir förblödningen så snabb att i de flesta fall går inte livet att rädda.
Rikspolisstyrelsen har bytt till jaktammunition för att den effektivare stoppar brottslingar genom att den dödar direkt på första skottet. Effektivitetskravet är med råge uppfyllt.
Flera, både skyldiga och oskyldiga, kommer att dödas eller bli lemlästade för livet. Tänk dig ett söndertrasat knä efter det att en ”propeller” på 27 millimeter har passerat knäleden.
Det finns ingen anledning att gulla med skjutande gangsters. Poliser ska ha ordentlig utrustning, och bra vapen. Det är inget snack om den saken. Men jakt-ammunition som är konstruerad för att döda, är det rätt utrustning?
Rikspolisstyrelsens experter vet naturligtvis att det finns en rad andra alternativ till den extremt farliga jaktammunitionen.
Det enklaste är att minska farten på kulan och samtidigt öka kulvikten. Det ökar ”stopper”-effekten.
Den oskyldiga allmänheten utsätts för en kraftigt ökat risk för att dö eller lemlästas av poliskulor, eftersom de flesta skotten bommar.
När cheferna på Rikspolis-
styrelsen uttalar sig på RPS’ vägnar så säger de ”styrelsen”, inte Rikspolisstyrelsen.
Men politikerna i ”styrelsens” styrelse har lika lite som politikerna i justitieutskottet fått möjlighet att ta ställning till den nya
jaktammunitionen i polisernas tjänstepistoler.
Utomlands användes en rad olika typer av vapen som Rikspolisstyrelsen helt tycks bortse ifrån. Olika vapen för olika ändamål. Automatvapen vid vissa tillfällen. Och föga machobetonade pistoler som skjuter pepparkulor som krossas vid träff med en peppardusch. Oerhört effektiva för att stoppa våldsmän.
Två exempel som alla har en gemensam ”nackdel”. De är inte ett dugg ”macho”. Och att macho-faktorn har betydelse, när ”styrelsen” omdömeslöst väljer kulor som är totalförbjudna i krig, är jag helt övertygad om.