Resultatet i det irländska valet i fredags ledde till politisk oklarhet om vem som nu ska bilda regering. Den styrande koalitionen mellan högerpartiet Fine Gael och socialdemokratiska Labour led ett stort nederlag. Högeroppositionspartiet Fianna Fail gick framåt. Samtidigt blev vänsterpartiet Sinn Feins valframgång mindre än vad opinionsundersökningarna pekat på. Regeringsbildandet blir därmed svårt. Nyval är inte omöjligt.
Irland präglas inte lika tydligt som andra länder av motsättningen mellan höger och vänster. Historiskt går detta tillbaka till inbördeskriget och synen på självständigheten 1922. De traditionellt dominerande partierna Fine Gael och Fianna Fail står båda till höger, och i den ursprungliga konflikten om den nationella frågan finns inte längre någon motsättning. Men i snart hundra år har många väljare följt familjetraditioner när det kommer till partitillhörighet. Klass- och fördelningsfrågor har spelat en sekundär roll. För 20 år sedan samlade de två konkurrerande traditionella partierna nära 80 procent av alla röster, i dag får de tillsammans 50 procent. Så en förändring pågår.
Den djupa ekonomiska och sociala kris som har följt i spåren av finanskraschen år 2008 och EU:s skarpa åtstramningspolitik har påverkat den politiska traditionen och vänster-högerkonflikten har blivit mer framträdande än tidigare. Ekonomen Michael Taft från fackföreningen Unite konstaterade i en artikel i The Guardian att de enorma åtstramningarna har medfört att 30 procent av befolkningen och 40 procent av barnen lever i fattigdom. Krisen har också medfört en massemigration där var sjunde ung människa lämnat landet. Enligt EU-kommissionen är dock Irland ett föredöme i krislösning.
Valkatastrof
Socialdemokratiska Labour fick betala dyrt för att tillsammans med högerpartiet Fine Gael i regeringen ha administrerat just kommissionens åtstramningspolitik. Partiet landade på 6,6 procent från att i förra valet ha samlat nästan 20 procent. Nu tycks det bara bli sex ledamöter från Labour i parlamentet jämfört med de tidigare 33. Ordet valkatastrof är ganska korrekt.
Sinn Fein gick framåt med fyra procentenheter till 13,9 procent. Men bara veckan före valet hade partiet opinionssiffror kring 20 procent. I mandat ser man ut att gå från 14 till 23 platser i parlamentet. Det ska noteras att de högerdominerade medierna i valspurten bedrev en hätsk anti-Sinn Fein kampanj där partiet beskylldes för nästan vad som helst. Troligen förlorades en del osäkra väljare på grund av det. Partiledaren sedan mer än 30 år, Gerry Adams, får ibland kritik för att vara alltför politiskt präglad av den gamla konflikten i Nordirland. Han bor själv i Belfast men ställer upp i valet i republiken Irlands nordligaste valkrets Louth. Landets delning har skapat två mycket olika politiska miljöer som det inte är lätt att överkomma, vilket Adams ibland ger prov på. Efter tre decennier som partiledare kan det ju också vara dags för ett skifte. Det spekuleras om, och i så fall när, partiets vice-ordförande Mary Lou McDonald från Dublin kan ta över.
Sinn Fein är det enda all-irländska partiet som har en och samma organisationsstruktur söder och norr om gränsen. Målsättningen är att på sikt fredligt återförena landet. Till vänster om Sinn Fein finns ”Anti Austerity Alliance” där framförallt trotskister är den drivande kraften. De ökade från 2,2 procent till 3,9 och ser ut att få sex mandat. Valdeltagandet var totalt 65 procent, en nedgång med 5 procentenheter sedan valet 2011.