– När jag var liten hade mina föräldrar råd med hemhjälp. Det har inte vanligt folk idag, och det beror på att Sverige har tappat i välfärdsligan.
Så sade dåvarande Muf-ordföranden Gunnar Strömmer, i en debatt i Rinkeby för ett par år sedan.
Nu är pigyrket på väg tillbaka, eftersom Sveriges ekonomi går så bra. Och skatteavdrag gör svarta tjänster vita. Eller?
Camilla Elmhorn vid Stockholms universitet forskar om svartarbete inom lågkvalificerade yrken.
Går det att skapa en hemhjälpssektor utan att skapa ett låglöneyrke?
– Jag tror att det är svårt eftersom människor i genomsnitt inte tycks vara villiga att betala för de här tjänsterna. Genom att skattesubventionera dem bekräftar man dessutom att folk inte ska behöva betala ordentligt för dem!
Kommer ett skatteavdrag göra sektorn vit?
– Det finns säker många hushåll som kommer att köpa dessa tjänster vitt, men det kommer alltid att finnas hushåll, och städfirmor, som väljer den billigare varianten, det vill säga migrerande kvinnor som befinner sig här utan papper. Dessa kommer alltid att vara mycket billigare än den vita skattesubventionerade städningen.
”Genomgångsyrke”
– Hembiträdesyrket har alltid varit ett genomgångsyrke, säger Karin Carlsson, vars pågående avhandling har arbetsnamnet Hemarbetet som lösning och problem.
På 1950-talet var hembiträdena oftast unga flickor från landsbygden.
– Det var ett lätt sätt att försörja sig innan man etablerat sig, säger Karin Carlsson.
Hon menar att hembiträdesyrket alltid hade en särställning i rättsligt hänseende.
– Det var inte reglerad arbetstid och inte reglerad fritid. Hembiträdesföreningen, före detta Tjänarinneföreningen, får sin skjuts på 1940-talet och vill få genom hembiträdeslag. Men det var jättesvårt, dels svårt att få flickor att engagera sig och dels hade organisationen ingen riktig motpart.
År 1944 kom en hembiträdeslag, som dock inte reglerade arbetstiden. Fram till 1930-talet fanns god tillgång för den som ville skaffa sig ett hembiträde.
– Därefter skedde en drastisk minskning, berättar Karin Carlsson.
Kvinnor valde andra yrken, i takt med att de fick lättare att komma in inom industrin och liknande.
– På 1940-talet blir det problem att få tag i hembiträden.
Karin Carlsson tror inte att de nya hushållsnära tjänsterna enbart kommer att besättas av kvinnor.
– Kvinnorna kommer att få sällskap av invandre och ungdomar.
Hon ser en klar parallell mellan 1950-talets flickor från landet och dagens invandrarkvinnor som arbetar i hemmen.
Hjälper inte vidare
Diana Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet, betonar att tjänstgöring i andras hem så gott som aldrig leder till andra arbeten för invandrarkvinnor. Dessutom menar hon att jämställdhetsproblemet kvarstår även med en skattesubvention.
– Så länge det verkliga problemet, nämligen mäns bristande ansvar för hem och barn, inte diskuteras så kommer pigan att vara aktuell, sade hon vid ett seminarium anordnat av vänsterpartiet.
Det visar också den utvärdering av Finlands subventioner för hushållsnära tjänster, som kom i februari 2005. Enligt den är det män med höga inkomster som köpt subventionerade städtjänster. Enligt utvärderingen har pig-avdraget gett mellan 2 700 och 3 400 heltidstjänster och kostat staten cirka 830 miljoner. För den summan kan man kunna anställa 3 200 vårdbiträden på heltid i offentlig sektor i Sverige.
Yvonne Hirdman är professor i historia och har bland annat skrivit böckerna Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik och Med kluven tunga: LO och genusordningen.
– Frågan är ju varför vi ska subventionera att folk med goda inkomster ska köpa städhjälp billigt, säger hon. Jag tycker det är djupt orättfärdigt. Pengarna behövs till folk som faktiskt inte har möjlighet att städa själva. Om det är arbetstillfällen man vill ha, är det väl för fan bara att fixa dem inom offentlig sektor!
Var det politiskt överväganden eller bara ”utveckling” som låg bakom pigyrkets utdöende?
– Bägge delarna. Man försöker på 1950-talet modernisera hembiträdesyrket, genom utbildning och minimilön och så vidare. Men i en statlig utredning på 1960-talet kommer man fram till att om flickor får välja så väljer de inte det yrket. Det stod väldigt klart att hembiträde inte var ett jobb som flickor ville ha.
Hirdman ser inte det kommande skatteavdraget som en bra lösning.
– Om det verkligen handlade om att det var svårt att ha städat hemma när man har småbarn, kunde man lösa det som i gamla DDR. Kvinnor som lönearbetade fick vara hemma en dag i månaden med lön och samma kunde man göra för män. Att vara hemma en dag i månaden skulle säkert skapa förståelse för både det ena och det andra.
Professor: Gör som i gamla DDR
Hushållsnära tjänster, eller pigjobb, förutsätter stora inkomstskillnader. Det är ju en privatperson som ska betala lön till en anställd.
