Jag stapplar fram med min stora mage på de isiga gatorna i Stockholm. Fysioterapeuten vill att jag köper dubbar till skorna men jag har inte hunnit fixa det. Jag är gravid för första gången, balansen är sådär och jag tänker ofta på min mamma.
Inte nog med att hon hade flytt ett fasansfullt krig med en liten unge som jag, hon var även gravid under vårt första omtumlande år som flyktingar i Sverige. Den första vintern delade vi en tillfällig lägenhet i Falköping med en familj från Sarajevo.
En halkig västgötsk vinter avlöstes av den stekheta fotbollssommaren 1994 när min lillasyster föddes. Samma år som Sverige grävde guld i USA sattes dagersättningen för flyktingar och asylsökande som väntar på uppehållstillstånd till 71 kronor per dag.
Sedan dess har den inte höjts en enda gång. Efter 30 år ligger dagersättningen kvar på samma nivå, vilket är 2 166 kronor i månaden för en ensamstående vuxen. Enligt Migrationsverket ska det räcka till mat, kläder, hygienartiklar, medicin, förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Bara mellan hösten 2021 och hösten 2023 steg matpriserna i Sverige med nästan 26 procentenheter enligt SCB. Under samma period bröt krig återigen ut i Europa. Samtidigt har asylsökandes dagersättning inte justerats upp för att möta tre decennier av inflation. Ukrainska flyktingar som inte har möjlighet att arbeta har drabbats extra hårt då de förväntas leva på den extremt låga ersättningen, inte bara tillfälligt, utan i flera år.
I en ny enkät från Beredskapslyftet anger 81 procent av ukrainarna som inte jobbar att de lever på under 2 000 kronor per månad. Av ukrainarna som får ekonomiskt stöd svarar 48,5 procent att de inte har råd med mat, 47,5 procent att de har råd med mat och inget mer, och bara 3 procent menar att de har råd med både mat och kläder. ”Det är svårt att säga nej till min son när han ber om ett äpple”, sade Oleksandra Jeremenko till SVT redan för ett år sedan.
Hjälporganisationer som Röda korset och Stadsmissionen har länge larmat om att ersättningen är för låg och att många ukrainska flyktingar kommer till dem för att få tag i mat.
Att det inte går att leva på de offentliga stöden ökar också risken för att hamna i sexhandel eller annan vidrig människoexploatering. ”I dag har jag mött tio män”, sade en ukrainsk kvinna i Aftonbladets grävserie ”100 sekunder”. ”Det är krig i mitt land och mitt riktiga jobb är förlorat.” Två av de fem omkomna i hissolyckan vid bygget i Sundbyberg i december tros dessutom vara ukrainska arbetare som inte hade anställningskontrakt.
Samtidigt som statsminister Ulf Kristersson slår sig för bröstet över regeringens stöd till Ukraina och idogt hyllar ukrainarnas mod och uppoffringar under kriget, låter han flyktingarna i Sverige bli så hungriga och desperata att de säljer sina kroppar för att ha råd med mat. Detta i ett av världens rikaste länder.
Efter att ha dragit ut på det i över ett år kom till slut ett besked från Tidöregeringens kanske mest hjärtlösa minister, moderaten Maria Malmer Stenergard. Hon meddelade nyligen att det inte blir någon höjning av dagersättningen (TT, 21/01), varken för ukrainska flyktingar eller några andra flyktingar.
Oppositionen är kritisk. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och till och med Centerpartiet driver på för att höja dagersättningen, samtidigt som Socialdemokraterna mumlar i frågan. För dem är det viktigare att inte ge högerpartierna en chans att ”anklaga” dem för att vilja höja bidragen till flyktingar, än att faktiskt lösa riktiga problem för riktiga människor.
Jag skäms när jag halkar fram på isen. Vilken ynkedom för Sverige, för Tidöregeringen och för oppositionspartiet Socialdemokraterna.
