För två år sedan presenterades den så kallade pensionsåldersutredningen. Den föreslog en mängd reformer för att få människor att arbeta längre, men sedan dess har det varit ganska tyst. Fram till nu. För att hantera Sveriges utveckling med ökande medellivslängd, i kombination med sjunkande pensioner, vill regeringen se ett riksdagsbeslut om höjd pensionsålder i god tid före nästa val.
– Utgångspunkten i diskussionerna är att medellivslängden stiger. Vi behöver därför fler arbetade timmar för att upprätthålla finansieringen av systemet, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) till Svenska Dagbladet.
Precis som pensionsåldersutredningen föreslog för två år sedan vill regeringen se en höjning av lägsta åldern för uttag av allmän pension, från 61 år till 62 eller 63 år, samt en höjning av gränsen för hur länge en har rätt att behålla sin anställning, från 67 till 69 år.
Detta är någonting som LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin ställer sig kritisk till.
– LO-medlemmar orkar i dag inte till 65, och de är väldigt långt från att kunna arbeta till 67. Tuffa jobb och dålig arbetsmiljö gör det omöjligt. Att i det läget tala om arbete till 69 år är helt fel fokus, säger han till Arbetet.
Oenighet om åldersgränser
Riksdagens pensionsgrupp arbetar nu aktivt med frågan, men det råder fortfarande oenighet om exakt hur mycket åldersgränserna ska höjas. De borgerliga partierna vill se en höjning till 63 respektive 69 år, medan Socialdemokraterna föreslår 62 respektive 68 år.
En av dem som inte vill se en höjning av pensionsåldern över huvud taget är 68-åriga Sissel Biström i Lövånger söder om Skellefteå. Hon har arbetat som vårdbiträde inom kommunen i över 30 år, men är sedan sju år tillbaka förtidspensionerad på grund av förslitningsskador.
– Jag fick en arbetsskada runt 1980 och var sjukskriven fram och tillbaka i flera år innan jag till slut diagnostiserades med diskbråck, säger Sissel till Flamman.
Hon fick då ett mindre belastande jobb på en dagverksamhet för äldre, men efter bara en kort tid ansåg kommunen att det var för dyrt att ha kvar henne där och i stället fick Sissel gå tillbaka till hemtjänsten.
– Då såg jag bara två alternativ. Antingen fortsätter jag till 65, och sliter sönder mig totalt, eller så slutar jag vid 61. Jag valde det sistnämnda. Att komma hem, ta en värktablett och lägga mig på soffan och grina, det var inget liv som jag ville fortsätta med.
Krävs bättre arbetsmiljö
Med en höjd pensionsålder följer också flera andra problem som riksdagens pensionsgrupp måste lösa. Detta gäller inte minst åldersgränser i trygghetssystem som a-kassa och sjukförsäkring samt frågor som rör arbetsmiljön.
Redan i dag orkar många med tunga arbeten inte arbeta till 65 års ålder och därför måste riksdagen bland annat ta fram en plan för hur yrkesgrupper med låg pensionsålder kan ges bättre möjligheter att arbeta längre.
– Politikerna borde koncentrera sig på hur det ska bli möjligt också för dem med tunga jobb att orka längre. Och på att förlänga rätten till a-kassa och sjukersättning från 65 till 67 år, så att de åldersgränserna följer åldersgränsen i lagen om anställningsskydd, säger Tobias Baudin till Arbetet.
Sissel Biström gick själv i förtidspension vid 61 och berättar att flera av hennes arbetskamrater inte orkade jobba till 65. För henne är det därför självklart att möjligheten att få gå vid 61 ska finnas kvar.
– Varför kan vi inte ta bort alla snäva scheman och delade turer i stället? Nu kommer många att vara sjukskrivna under de sista åren och sedan få en pension som det inte går att leva på. Politikerna borde titta närmare på det här med sex timmars arbetsdag. Det är bevisat att det sänker antalet sjukskrivningar och då skulle många orka arbeta längre än vad de gör i dag, säger Sissel till Flamman.
Fakta:
• Sverige har i dag ingen fast pensionsålder, även om 65 är ett riktmärke för många anställda och arbetsgivare. Den statliga pensionen kan i dag lyftas från 61 års ålder, men vi har enligt lagen om anställningsskydd (las) rätt att arbeta till 67.
• Riksdagens pensionsgrupp består av representanter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Alliansens fyra partier. Deras ambition är att vara helt överens om ett förslag för att det inte ska kunna brytas upp vid ett regimskifte.
• Pensionsåldersutredningens förslag var att åldersgränserna skulle höjas i etapper, först till 63 respektive 69, och därefter i takt med stigande medellivslängd. Sveriges förre statminister Fredrik Reinfeldt (M) har tidigare sagt att arbetslivet kan sträcka sig ända till 75.