SUCRE/TEGUCIGALPA. – Jag har insett att de djupa förändringarna och förvandlingen (av Bolivia) inte kommer att äga rum i den grundlagstiftande församlingen. Förändringen, den demokratiska och kulturella revolutionen, kommer att utgå från regeringen tillsammans med de folkliga krafterna.
Det sa Morales i torsdags förra veckan när han tillsammans med ett 30-tal olika folkrörelser summerade arbetet av det första året av hans regering.
Bilden av den politiska krisen i Bolivia är tvetydig. Å ena sidan kan bolivianerna konstatera att för första gången på decennier har en boliviansk regering ett överskott av budgetåret i sin ekonomi. Inkomsterna har under året ökat kraftigt efter att staten tagit kontrollen över landets energiresurser, inlett en moderat jordreform, revolutionerat hälsovårdssektorn med hjälp av ett par tusen kubanska läkare och inlett en framgångsrik alfabetiseringskampanj.
”Konspiration”
Men landet står samtidigt inför en stor risk att balkaniseras om inte regeringen lyckas att isolera och neutralisera separatiska och högerextrema krafter i fyra av Bolivias nio län. I dessa län återfinns de bördigaste jordbruksmarkerna och Latinamerikas näst största gasreserver. För den politiska högeroppositionen har frågan om ”autonomi för regionerna” blivit en förevändning för att störta vänsterregeringen i La Paz, menar Nilda Copa, en ung aymaraindianska.
– Den 1 september reste sig oligarkins representanter från sina stolar i den grundlagsstiftande församlingen och inledde konspirationen mot Bolivia, säger hon bestämt.
Hon är ett exempel på att Bolivia förändras. Själv hade hon bara möjlighet att studera till den tredje årskursen, därefter fortsatte hon att valla familjens får på heltid i länet Tarija. I dag är hon en av vänsterpartiet MAS’, (Rörelsen mot socialism), valda deputerade i den församling som ska utarbeta en ny grundlag.
Jag träffade henne i början av november förra året i staden Sucre där den konstituerande församlingen har sitt säte. Men arbetet ligger nere på grund av att högeroppositionen obstruerar. I länen Tarija, Pando, Beni och Santa Cruz har de så kallade civilkommittéerna bildat vad de kallar för ”Halvmånen”, som utgör nästan halva Bolivia.
300.000 demonstrerade
– Vad vill ”Halvmånen”? Jo, de kräver att alla beslut i den grundlagsstiftande församlingen ska tas med två tredjedelars majoritet. De vill inte ha en ny grundlag utan obstruerar allt arbete. De orsakar en splittring av landet och målet är att skapa en andra republik.
Den 15 december samlades 300.000 bolivianer i Santa Cruz där prefekten (länsguvernör) Rubén Costas indirekt hotade med väpnade aktioner om inte de fyra regionerna ges autonomi och att alla beslut i den grundlagsstiftande församlingen tas med två tredjedelars majoritet. I Santa Cruz finns det redan beväpnade grupper i tjänst hos de rika land- och jordägarna och när en kortege på väg till mötet i Santa Cruz skulle passera förbi samhället San Julian ledde det till sammanstötningar och 24 skadade.
”Regeringen Evo Morales står inför ett vägval; antingen tar den konfrontationen, också med hjälp av de konstitutionella krafterna (läs militär och polis) för att försvara landets territoriella enhet mot den separatistiska oligarkin i Santa Cruz, stödd av sina efterföljare i Tarija, Pando och Beni, USA-ambassaden och sojaoligarkin i Brasilien och undviker en gradvis minskning av sitt enorma folkliga stöd. Eller så går den mot en undergång i den grundlagsstiftande församlingens lokaler i Sucre”, skrev den mexikanska dagstidningen La Jornadas Boliviakorrespondent Guillermo Almeyra den 25 december i en sammanfattning av Evo Morales’ besvärliga läge och den politiska processens ovissa framtid.
