Tanken om medborgarlön har återkommit de senaste åren parallellt med arbetskritiken. Det har även debatterats i Flamman. Så jag besöker kampanjhemsidan basinkomst.nu för att se hur man löst den välkända knuten om hur medborgarlön ska fungera i relation till arbete, a-kassenivåer, inkomstbortfall och reservationslön. Det är en gammal fråga som väl förespråkarna borde ha hittat nya lösningar på, tänker jag.
Redan under rubriken ”Vad är basinkomst?” blir jag fundersam:
”Basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, är en grundinkomst som delas ut till alla invånare utan krav på motprestation. De flesta förslagen förespråkar belopp på en nivå som det går att leva på (cirka 8 000 till 10 000 kr) och som kräver lönearbete för att ha råd med lyxkonsumtion. Införandet av basinkomst skulle ersätta stora delar av andra bidrag (såsom a-kassa, försörjningsstöd, studiebidrag och barnbidrag). ”
Jaha, så lösningen är att ersätta a-kassan… och värre blir det.
”Arbetssökandes och anställdas förhandlingssits gentemot en arbetsköpare förbättras då hotet om fattigdom inte blir dominerande anledning till att människor söker eller har en anställning”.
Nu vet inte jag hur många människor som känner maktrus i vissheten att de kan tacka nej till ett jobb och istället räkna med 8-10 000 kronor i månaden. Att hamna strax ovanför socialbidragsnormen eller de lägsta pensionsnivåerna, utgör nog snarare ”hotet om fattigdom”.
”Dagens trygghetssystem bygger på lönebortfallsprincipen, skapat i en tid då regelbundet fast lönearbete var normen, ett system som i dag cementerar ökande ojämlikhet och i stället skapar otrygghet hos allt fler.”
Vän av ordning kunde förstås påpeka att det primärt är maktförhållanden och regler kring arbetsmarknaden som skapar otrygghet. Men istället läser jag denna mening flera gånger för att utläsa en analys: att normen om fast lönearbete skapar otrygghet? Att inkomstbortfallsprincipen inte är tillämpbar i dagens samhälle? Att det skapar otrygghet när vissa får a-kassa utifrån inkomstbortfall och andra inte, då är det mest rättvist ifall ingen får? Nä, inget verkar rimligt. Låt oss istället verkligen stanna upp vid nästa mening:
”Med basinkomst försvinner de så kallade bidragsfällor, som gör det olönsamt att ta lönearbete.”
Ursäkta mig? Nyss sades ju att förhandlingssitsen förbättras. Men om det med medborgarlön blir mindre olönsamt att ta lönearbete, följer ju logiskt att det blir mer olönsamt att bli av med jobbet.
Men värre än självmotsägelsen, är förstås att ordvalen och tankegången är en kopia av Anders Borgs. Detta har varit den centrala parollen bakom jobbskatteavdrag och attackerna på socialförsäkringarna: gör det ”mer lönsamt att jobba” jämfört med att ”inte jobba”.
Genom att pressa ersättningsnivåerna vet Borg dock att han nästa dag sätter en ny referensnivå även för lönerna. Han har också gjort sitt bästa för att ändra maktbalansen på arbetsmarknaden, så att lönerna ska följa med nedåt. Och nya typer av låglönejobb skapas.
Förstår medborgarlöneförespråkarna vad det på dagens arbetsmarknad innebär att sätta en reservationslönenivå ännu lägre än vad ens dagens usla a-kassa och sjukförsäkring erbjuder? Har man ens övervägt det faktum att många fackförbund valt att lansera inkomstförsäkringar för att – med dyra medlemspengar – hålla sina arbetslösa medlemmar med kompletterande trygghet?
Jag gör en sista sökning på hemsidan – och får noll träffar på ”inkomstförsäkring” respektive ”reservationslön”. Det är svar nog.
Om någon vill lansera basinkomst som ett mänskligt alternativ till socialbidragen – kör i vind. Men socialförsäkringarna, dem ger ni vänligen blanka fan i.
