”Roboten är på väg. Anländer om 29 minuter.”
Den lilla ikonen på vad som ser ut som en radiostyrd bil rör sig sakta närmare redaktionshuset. Flammans reporter har fått en spårningslänk på mobilen, och ger sig ut för att genskjuta roboten innan beställningen kommit fram. Den är både lite snabbare och tar en lite annan väg än väntat, och det krävs att man småspringer efter för att hinna efter.
– De är supercoola. Den kör i knappt sex kilometer i timmen, men är ändå ganska rapp, tycker Johanna Lindskog Lindell (bilden), nordisk pr-chef på Foodora.
– Sensorerna känner av hinder och människor, och den kan säga ”ursäkta, du står i vägen”. Den kan trafikljusen, och väntar på grön gubbe vid övergångsställen.
Den 13 mars i år rullade Foodoras flotta av 15 små ”robotbilar” ut på Södermalms trottoarer, redo att hämta appbeställningar med en räckvidd på tre kilometer. I både snö och regn ska de små fordonen kunna köra hem matkassar i området, med respekt för både trafik och människor.
Det är inte nudelwok från någon lokal restaurang som kommit åkandes, utan butiksmatvaror från en så kallad dark store – ”skuggbutik”. Söderbutiken på Medborgarplatsen var först ut när dagligvarutjänsten Foodora Market öppnade 2021, och lanserades som en ”supermarket 3:0” som ”levererar allt från köttfärs till batterier” till kunden på under 30 minuter.
Foodora kallar segmentet för ”q-handel” – quick commerce, ”tredje generationens e-handel” där varan ska vara framme på under en timme. Ett femtiotal ICA-butiker har börjat ingå q-handelssamarbeten med Foodora, och DI rapporterade 2023 att omsättningen i Foodora Market ökat ”rejält” – men att satsningen dittills inneburit 160 miljoner kronors förlust.
2021 körde olika varianter av en tvåhjulig rosa-vit design vid namn Doora runt på Stureplan, tillverkad av tyska Teraki som det första samarbetsexperimentet i auto-mat mellan Foodora och Tele 2.
– Då gick en ingenjör bakom och styrde, för det var allt vårt tillstånd [från Transportstyrelsen] gällde för. Men den kunde också ha varit självkörande, menar Johanna Lindskog Lindell.
Fredrik Hallstan (bilden), kommunikationschef på Tele2, berättar att samarbetet bolagen emellan började som ett sätt att testa olika 5G-lösningar på.
– Förra gången var verkligen ett test, nu är det ändå en kommersiell lansering. Ambitionen är att expandera, allra först till Solna.
Han rekommenderar även att åka ut till Värmdö, öster om Stockholm, för att pröva ”en hamburgare från himlen”. Över skärgården surrar teknik från det norska uppstartsbolaget Aviant, i ett pilotlöst pilotprojekt där Foodora bland annat levererat mat från kedjan Bastard Burgers med flygande drönare. Deras räckvidd ligger på omkring en mil.
Aviants grundare och vd Lars Erik Fagernæs har tidigare erfarenhet med militär teknologi, både hos amerikanska flygförsvarsjätten Lockheed Martin i Kalifornien och på riskkapitalisten Peter Thiels underrättelsebolag Palantir i London.
Det estniska bolaget Starship, som bygger Foodoras nuvarande robotbilar, startades 2014 av Ahti Heinla och danska Janus Friis – två av grundarna till videochatten Skype, som nyligen kastade in handduken för gott. Företaget har tagit in investeringsrundor på hundratals miljoner dollar det senaste decenniet, och säger sig ha 2 000 robotar i bruk i fler än 100 städer.
Det handlar om ’artificiell artificiell intelligens’, en illusion av automatisering som nästan alltid döljer mänskligt arbete.
I Foodoras pressmeddelande berättar Starship att robotarna dagligen genomför ”150 000 säkra vägkorsningar” världen över, och att de ”övervakas av människor som kan ingripa vid behov”.
Flamman har haft kontakt med en före detta anställd på Starship, som var ”robotvakt” när produkten testades i Washington DC 2017. Då var övervakningen än mer handgriplig.
”Jag var snubben som gick bredvid och såg till att ingen gav dem stryk med en golfklubba. Vilket inte var nära att hända, någonsin.”
Versionen av Starship-roboten han passade var kopplad till leveranstjänsten Postmates, och ska då ha tagit på sig tre och en halv minut att korsa gatan. I fickan bar han en Playstation 4-kontroll, ombyggd till nödstoppsknapp.
Enligt Starships hemsida uppnådde robotarna ”nivå 4-autonomi” 2018, vilket innebär ”liten mänsklig interaktion under varje resa och ingen som fjärrstyr dem”. Av säkerhetsskäl har man fortfarande ”mänskliga fjärrassistanter” på standby, som kan kallas in om de behövs.
Johanna Lindskog Lindell på Foodora menar att Starship-modellen de använder i dag är helt självkörande, men att robotarna ändå fjärrövervakas för säkerhets skull.
– Det finns anställda både hos oss och Starship som kan gripa in vid behov, om roboten har fastnat eller behöver annan assistans.
Den tidigare anställda menar även att ungefär hälften av 2017 års ”självstyrning” faktiskt sköttes av Starship-enheten – och att resten fungerade tack vare ”folk i Östeuropa” som hjälpte till att köra robotbilarna på distans.
Pontus Blüme (bilden), doktorand i ekonomisk historia som forskar på gigarbete, blir inte förvånad av uppgifterna. Han drar en parallell till Amazons Mechanical Turk-program, där människor kan få betalt för att utföra ”mikrojobb” från tangentbordet. Inom gigekonomin finns gott om exempel på hur dylik outsourcing marknadsförs som ”automatisk” eller ”intelligent” teknik, såsom flyktingförläggningar som gjorts till ”digitala sweatshop-fabriker”.
– Det handlar om ”artificiell artificiell intelligens”, en illusion av automatisering som nästan alltid döljer mänskligt arbete. Det är extremt svårt att automatisera något på ett sätt som blir mer lönsamt än att bara anställa en vanlig, underbetald gigarbetare, säger han.
”Hej! Här är din leverans”, säger en monoton kvinnlig datorröst när det lilla fordonet stannar på trottoaren utanför redaktionen. När pappkassen med müslibars, cola och halvsmält glass lyfts ur pyser Starship-roboten i väg åt andra hållet.
Läs mer
Två unga tjejer drabbas av akut sötchock, medan en förbipasserande hundägare skrattar igenkännande.
– Mina hundar gillar dem inte alls.
Flamman har sökt Starship.