– Vi hamnar på ett sluttande plan, man kan fråga sig vilken rättighet som kommer att tas bort nästa gång det är en ekonomisk kris, säger Sture Nordh, ordförande i TCO, till Flamman.
Om drygt två veckor hålls ett EU-toppmöte som inte har uppmärksammats särskilt mycket i svenska medier. Däremot har det fått facken i hela Europa att gå i taket. EU-kommissionen har presenterat ett lagstiftningspaket för att öka styrningen över medlemsländernas politiska ekonomi. Anledningen till förslagen är att minska skillnaderna mellan ländernas ekonomiska system och försöka komma till rätta med vad man upplever som en obalans när konjunkturläget är mycket olika i olika regioner.
Förslagen ska dels ge medlemsländerna stramare ekonomiska tyglar och dels ge en ökad politisk styrning över lönebildningen. Det är det senare som nyligen fick ordförandena för både LO, TCO och Saco att gå ut i en gemensam debattartikel.
”Får EU-kommissionen som den vill flyttas makten över svensk lönebildning till Bryssel”, skriver de bland annat. Sture Nordh ser det som djupt problematiskt att parterna på arbetsmarknaden inte längre skulle vara autonoma om förslaget går igenom.
– Det är en rättighet att gå med i en fackförening och teckna avtal. Politiker ska inte gå in och styra över våra löner.
Nedpressade löner
Han får medhåll av LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
– I Sverige förhandlar vi fram lönerna mellan fack och arbetsgivarna. Med de nya reglerna kan EU i praktiken utöva press på oss hur höga löneökningar vi kan kräva. De kan till och med kräva att ett land sänker sina löner. Det drabbar verkligen en vanlig LO-familj, säger hon i ett uttalande.
Monica Arvidsson, medförfattare till LO:s rapport om EU:s förslag om ökad ekonomisk styrning påpekar att det finns ett demokratiskt problem i att EU lägger sig i medlemsländernas lönebildning.
– Det är en förflyttning av frågor som hamnar på EU-nivå. I längden sätter EU upp ett ramverk för hur politiken i medlemsländerna ska se ut. Den svenska modellen förutsätter en viss politisk modell, det är inte säkert att vad man beslutar på EU-nivå överensstämmer med den, säger hon till Flamman.
I den rapport som LO har kommit ut med varnar man för att förslaget kan komma att innebära lönesänkningar. ”I praktiken kommer det antagligen att ske genom att lönerna i offentlig sektor sänks”. Samtidigt skriver man att om staten skulle kunna gå in och sänka löner måste troligen lagen ändras.
Enkelt och handfast
– Det innebär att om Sverige skulle hamna i ett besvärligt statsfinansiellt läge, vilket det inte finns något som utesluter, så skulle EU kunna komma med rekommendationer om att dra in på offentliga utgifter. Det gör man enkelt och handfast genom att skära ned på personal och/eller genom att sänka lönerna i den offentliga sektorn, säger Monica Arvidsson.
Hon utesluter inte heller att åtgärder för ökad styrning över lönebildning i privat sektor skulle kunna sättas in i ett sådant läge, till exempel genom ökade befogenheter till medlingsinstitutet.
Lite uppmärksammat
Kommissionens förslag har inte fått så mycket uppmärksamhet. Ute i Europa har man främst diskuterat ett annat mer långtgående förslag från Frankrike och Tyskland. Något som de fackliga ordförandena kallar för ”ett sidospår”. Det är även det förslaget som finansminister Anders Borg har uttalat sig om tidigare och inte EU-kommissionens.
En orsak till det tror Monica Arvidsson är att det är ett komplicerat förslag.
– Det kräver sin man eller kvinna för att sätta sig in i det. Det är inget lättillgängligt material och det har tryckts igenom väldigt fort.
En annan orsak kan vara att många har uppfattningen att flera av förslagen bara gäller EMU-länder. Det stämmer så till vida att EU inte kan bötfälla länder som står utanför EMU. Men Monica Arvidsson påpekar att det inte finns något som pekar på att Sverige inte skulle följa de rekommendationer som kommer från EU, något man gjort hittills.
– Om inte annat skulle det här binda upp Sverige än mer om vi någon gång sökte medlemskap i EMU.
Ökad förstatlighet
Gösta Torstensson, redaktör för tidningen Kritiska EU-fakta säger att förslagen är ett steg mot ökad överstatlighet och ekonomisk centralisering inom EU. Däremot är han tveksam till hur mycket EU skulle kunna påverka svensk lönebildning.
– Jag har svårt att se att kommissionen som den ser ut idag skulle kunna gå in och upphäva ett kollektivavtal. Däremot kan man kanske ge mer makt åt medlingsinstituten