Men hon slår sig ändå ner över en kopp kaffe, för en pratstund med Flamman inför Ung vänsters kongress.
Just nu är allt arbete inriktat på kongressen – att göra pressmeddelanden, packa ombudsmappar, kopiera en massa papper och handlingar.
– Det känns jättekul! Jag ser fram emot diskussionerna om hur vi ska ta oss framåt.
Hon vill att Ung vänster ska finnas över allt – på alla fritidsgårdar, skolor och bostadsområden.
– Våra medlemmar ska kunna vara den där klasskompisen som protesterar mot privatiseringen, eller granne som klagar på att vårdcentralen ska läggas ner.
Vänstern får inte backa
Ida Gabrielsson menar att borgarna lyckades vinna valet 2006 därför att arbetarrörelsen inte lyckades presentera tillräckliga alternativ för vanligt folk. Men också att alla tidigare år spelade in, med stora nedskärningar och en konsensusinriktad politik.
– Det konstrueras konfliktlinjer som inte är verkliga. Arbetslösa ställs mot dem som har jobb, till exempel.
Det viktigaste är att vänstern inte börjar vackla, i ett samhälle där folk har otrygga jobb och inte tillgång till den vård de behöver, menar hon.
– Vi får inte backa en millimeter från våra ståndpunkter. Folk ser och känner att en förändring är nödvändig. Det är vår uppgift att visa att en sådan också är möjlig.
Motioner om LO
Under påskhelgen ska 199 ombud samlas i Arboga. Förbundsstyrelsen har lagt ett förslag på strategidokument som har mött mycket reaktioner från medlemmarna.
– Det är bra, för det är ju kongress. Då ska de här sakerna komma upp till diskussion. Det är många motioner om Ung vänsters samarbete med andra. Det är ganska naturligt.
Förbundsstyrelsen uttrycker sitt stöd för LO och markerar mot ”sektvänstern” inom facket. Ida Gabrielsson understryker att skrivningarna inte innebär samarbete med LO:s ledning.
– Jag är övertygad om att samarbetet kommer att ske lokalt. Men vi får fundera över vilken roll vi ska ha.
– Det är inget nytt att vi inte arbetar med sektvänstern. Det nya är att den förekommer inom facket.
– Om man samarbetar mot regeringen, blir det märkligt om hälften av slagorden riktas mot LO.
En del formuleringar i förslaget till strategidokumentet är mycket hårda. Kan du förstå att en del medlemmar i Ung vänster känner sig träffade och anklagade?
– Jag tycker inte att man ska känna sig träffad. När vi fick den här regeringen uppstod en sund känsla av att vilja reagera.
– Vi nämner ju inte 18 september-alliansen i vårt förslag, utan det handlar om hur vi ska tänka över hela landet. Protester har inget egenvärde, utan det gäller att bestämma sig för vad som är bra och vad som är dåligt. Strategidokumentet ska vara en kompass för att kunna avgöra sådant.
Den andra stora frågan som ska avhandlas, är verksamhetsplanen. Där ser Ida Gabrielsson fram emot en bred diskussion.
– Hur ska vi få ut mer arbete i klubbarna, hur ska vi starta nya klubbar och nå ut?
Framför allt, menar Ida Gabrielsson, måste Ung vänster ta ett steg framåt.
– Inte bara diskutera hur vi ska fungera internt. Vi är inte vilken förening som helst, utan ett revolutionärt ungdomsförbund!
Tåg i sju timmar
Ida Gabrielsson tycker att hon har ett fantastiskt arbete, med alla starkt varierande arbetsuppgifter.
– Ena dagen kan jag åka tåg i sju timmar för att hålla en klasspresentation och vara med på ett klubbmöte. Andra dagar skriver jag förslag till verksamhetsplan eller skickar pressmeddelanden.
Tröttnar du inte på att hela tiden ha en massa åsikter om allting?
– Nej, det gör jag inte. Det är ganska enkelt faktiskt.
UTDRAG
Synpunkter i ett par motioner på förslaget till strategidokument
”LO-ledningen har ofta ett stort avstånd till sin medlemsbas.”
”Jag förstår inte behovet av att markera mot vänstersekter.”
”Vi skulle då landa i den smått absurda situationen att vi inte kan samarbeta med fackklubbar där de ledande är vänsterpartister eller vi själva.”
”Om facket sviker arbetarna, varför ska Ung Vänster då vara på facktoppens sida istället för på arbetarnas?”
