I förra numret av Flamman skriver Bettan Andersson med flera att Vänsterpartiet borde driva krav om oaktsamhetsbrott istället för samtyckesreglering i sexbrottslagstiftningen. Jag menar att vi inte behöver ställa dessa mot varandra. Vi kan och ska driva båda. Detta presenterade vi i samband med 8 mars i en debattartikel i nättidningen Feministiskt Perspektiv den 10 mars.
De senaste åren har flera våldtäktsdomar väckt stor medial uppmärksamhet. Gemensamt har dessa domar att våldtäktsmännen blivit friade trots att de medgivit att kvinnan inte verkat intresserad, varit undvikande eller sagt nej men att den åtalade männen inte förstått att kvinnan inte velat ha sex.
Vänsterpartiet har länge drivit på för en samtyckesreglering och för att göra en mer omfattande granskning av förundersökningarna vid våldtäktsmål. Den senaste tidens händelser visar ännu tydligare varför detta är nödvändigt.
Ett samtyckeskrav markerar att sex ska bygga på frivillighet och samtycke. Dagens sexualbrottslagstiftning innehåller krav på att det ska ha förekommit våld, hot eller ett otillbörligt utnyttjande av att offret befunnit sig i en särskilt utsatt situation, för att en gärning ska betecknas som våldtäkt. Det är en omodern syn på individens sexuella självbestämmanderätt och signalerar att kvinnor och kvinnors kroppar är tillgängliga i alla situationer utom när det förekommer våld eller tvång. Rätten att bestämma över sin egen kropp är inte förhandlingsbar och det måste även framgå av lagen.
Tillsammans med olika förebyggande insatser såsom mer och bättre sexualundervisning, genuskunskap och feministiskt självförsvar i skolan kan samtyckesregleringen på sikt förhoppningsvis leda till att minska antalet våldtäkter.
Vi delar artikelförfattarnas åsikt om att det är viktigt att vi har en lagstiftning där gärningsmän blir fällda för de brottsliga gärningar de begår. Därför vill nu också utreda hur en oaktsamhetsbaserad sexualbrottsparagraf ska utformas och införas i svensk lagstiftning. Med ett oaktsamhetsbrott kan vi, utan att sänka beviskraven, få fler fällande domar i och med att en sådan lagkonstruktion fångar in fall där gärningsmannen borde ha förstått att den handlade på ett oförsvarligt sätt (jämför till exempel med vållande till annans död som är oaktsamhetsformen av mord).
I en del våldtäktsfall frias gärningsmännen för att det inte går att bevisa att de haft uppsåt att våldta. Med vårt förslag skulle man bli skyldig till brott om omständigheterna varit sådana att man borde ha förstått att den utsatta inte ville ha sex.
Vi har även drivit på frågan att göra en översyn av rättsväsendets hantering av sexualbrottsärenden. Glädjande nog har Vänsterpartiet nyligen fått igenom ett sådant krav i riksdagen. Det innebär att regeringen ska återkomma med förslag om hur rättsprocessen, från anmälan till dom, ska bli bättre, samt hur fler våldtäktsfall ska kunna leda till fällande domar.
Det finns inte en lösning för hur vi ska minska antalet våldtäkter i samhället, därför är det viktigt att driva frågan på många olika plan. Det finns ingen motsättning att både vilja införa en samtyckesreglering och ett oaktsamhetsbrott. Tillsammans tror vi att dessa lagändringar kan ändra normerna kring sexualitet, minska antalet våldtäkter och öka antalet fällande domar. Det behövs helt enkelt ett samhälle och ett rättssystem som tar våldtäktsmål på allvar.