– Generellt kan man säga att den här regeringen skär ned, för att sedan göra någon mindre punktinsats och presentera det som en satsning, säger Tamara Spiric, (v), ersättare i styrelsen för Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Finansdepartementet har presenterat nya åtgärder för att förstärka kommunernas och landstingens ekonomi. Bland annat sänks arbetsgivaravgiften med en procent för kommunerna.
– Visst ger det en liten inkomst, men samtidigt får man komma ihåg att exempelvis de frysta statsbidragen innebär enorma förluster, fortsätter Tamara Spiric.
Clas Olsson, chefsekonom på SKL, säger att de nya åtgärderna till viss del kan kompensera.
– Det går inte jämnt upp, men ger en viss kompensation för att kunna säkerställa välfärden.
Exakt hur mycket tillskott som skulle behövas för att helt utjämna frysningen av bidrag är svårt att säga, eftersom det bland annat beror på hur mycket bidragen skulle ha räknats upp. På frågan om Clas Olsson tycker det är tal om en satsning tvekar han.
– Det beror på vad man lägger i ordet. Håller man någon hårt i koppel och sedan lättar lite på det kan man väl kalla det för en satsning om man så vill.
Ingen satsning på vuxenutbildning
I början av 2007 minskades anslagen till Komvux med 200 miljoner kronor, eller 15.000 studieplatser per år. I september i år aviserade regeringen exakt samma summa under 2009 till enbart yrkesutbildningar. Sven Bråkenheim, ombudsman för Vuxenstuderandes intresseorganisation, vill inte ens kalla det satsning.
– Det här är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Man lägger ensidigt på snabba pengar på att få ut människor i arbete. Själva bildningstanken är helt försvunnen. Tanken tycks vara att man ska gå direkt från gymnasiet till en högre utbildning, sedan finns ingen chans till att ändra inriktning i yrkeslivet.
Amelie von Zweigbergk, statssekretare på utbildningsdepartementet, håller inte med.
– I Sverige har det varit lättare att omskola sig till civilingenjör än till snickare i vuxen ålder. Vi vill satsa på yrkesutbildningar framför allt för att de ofta är dyrare för kommunerna att bedriva.
Är det inte felaktigt att kalla det för satsning då man i själva verket återställer anslagen till 2006 års nivå, och dessutom skär ned kraftigt på den teoretiska delen?
– Nej, varje år är en ny omgång då man börjar från scratch.
Mindre pengar till arbetsmiljö
Hela 33 miljoner kronor som arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m), utlovat till Arbetsmiljöverket. Pengarna ska gå till en informationssatsning för att stävja de ökande dödsolyckorna på arbetsplatserna. Men 2006 beslutades att minska Arbetsmiljöverkets anslag med 160 miljoner kronor under perioden 2007-2009, motsvarande ungefär 225 årsarbetskrafter.
Karolin A Johansson, politiskt sakkunnig hos Sven Otto Littorin, ser ingen motsägelse i det.
– Det är två helt olika saker. Det här är 33 miljoner mer än vad vi sade från början.
– Det har troligen ingen betydelse för olyckorna om det finns si eller så många anställda på Arbetsmiljöverket. Däremot är det viktigt hur pengarna används, här satsar vi på informationsspridning.
Hans Tilly, förbundsordförande på Byggnads, tror däremot att neddragningarna har fått konsekvenser. Framför allt Arbetslivsinstitutets nedläggning tror han ger följder som märks först på längre sikt.
– Det låter väldigt elegant att tala om satsningar, men då måste man komma ihåg vad den här regeringen har gjort under hela mandatperioden, fortsätter han.