Tisdagen den 8 januari gick över 150 miljoner indiska arbetare ut i tvådagarsstrejk mot den konservativa Bharatiya Janata Party-regeringens arbetsfientliga politik – världshistoriens hittills största strejk. Några veckor tidigare – den 21 december 2018, för att vara exakt – fick de strejkande timanställda hamnarbetarna i Valparaíso, Chile igenom sina krav mot det privata hamnföretaget Terminal Pacifico Sur. Och när detta skrivs strejkar fackföreningen United Teachers Los Angeles medlemmar, den senaste i en lång rad av framgångsrika amerikanska lärarstrejker.
Se där tre högaktuella – och för dig säkert välbekanta – exempel på att strejken fortfarande är ett av arbetarens mest oumbärliga verktyg.
Med jämna mellanrum kan det emellertid vara en bra idé att påminna sig om detta sistnämnda faktum. Det kanadensiska, elvaåriga serietecknarkollektivet Graphic History Collectives (GHC) två senaste böcker – Direct Action Gets the Goods: A Graphic History of the Strike in Canada och 1919: A Graphic History of the Winnipeg General Strike (båda utgivna på förlaget Between the Lines) – är då precis vad man behöver. Med utgångspunkt i specifika, kanadensiska arbetskonflikter tydliggör de vikten av att bekämpa och kontextualisera orättvisorna som kapitalismen orsakar. Eller som kollektivet rättframt slår fast i förordet till Direct Action:
”Vi hoppas att arbetande människor kan luta sig mot och lära sig av kunskaperna som ryms [på den här bokens] sidor (…) Vi hoppas att den här serieboken kan hjälpa till att underblåsa missnöjets lågor och återuppväcka arbetsrörelsens kamplust (och strejklust).”
Ord som knutna nävar.
Med utgångspunkt i specifika, kanadensiska arbetskonflikter tydliggör de vikten av att bekämpa och kontextualisera orättvisorna som kapitalismen orsakar
Bakom ett av kapitlen i Direct Action och lejonparten av 1919 står David Lester, en hedersknyffel som också har punkten ”mångårig gitarrist i duon Mecca Normal, en av riot grrrl-rörelsens främsta inspirationskällor” på sitt CV. Hans teckningsstil och bildlösningar är en ren intensiv fröjd (hur osannolikt det än kan låta anser jag att hans konstnärliga uttryck ligger någonstans i skärningspunkten mellan Lars Lerins känslofulla akvareller och Ralph Steadmans Hunter S. Thompson-illustrationer) och de väcker det förflutna till liv. När han i 1919 illustrerar den fruktansvärda kulmen på generalstrejken i Winnipeg – ”Den blodiga lördagen” den 21 juni 1919 då en polis (eller flera poliser) ur Royal North-West Mounted Police sköt och dödade de strejkande arbetarna Mike Sokowolski och Mike Schezerbanowicz – gör han det exempelvis skissartat, som om han var på plats.
Att så här rikta strålkastaren mot en enskild medlem i ett seriekollektiv är förstås ett tämligen lumpet förfarande, men är det någon i GHC som ännu en gång bevisar att seriemediet lämpar sig utmärkt för aktivism och undervisning så är det Lester – det måste ändå sägas. Men, detta sagt, så är det till syvende och sist hela GHC:s solidariska förtjänst att Direct Action och 1919 blev sådana succéer.
I Sverige ligger fältet öppet för den serieskapare som vill uppmärksamma att det i år är 50 år sedan LKAB-strejken – eller varför inte de pågående händelserna i Göteborgs hamn.
_____________________________________
Prova Flamman!
Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.