Under de senaste åren har Sveriges riktlinjer kring bistånd ändrats. Nu får omläggningen kritik för att bistånd i allt högre utsträckning riktas för att gynna en marknadsekonomisk utveckling och svenska företag som vill etablera sig utomlands. Regeringen har ändrat flera av direktiven för hur bistånd ska bedrivas.
Bland annat har man valt att koncentrera biståndet på färre länder och satsat mer på bidrag till företag som vill etablera sig i utvecklingsländer, genom det statligt ägda riskkapitalbolaget Swedfund.
Gynnar svenska företag
I höst läggs nya riktlinjer fram för hur Sidas samarbete med enskilda organisationer ska utformas.
På Sidas hemsida står bland annat att de uttalade målen för länder som Vietnam, Mongoliet, Tanzania och Vitryssland är att främja en utveckling mot marknadsekonomi.
Den nya biståndspolitiken får kritik från olika folkrörelser. Linn Rabe, Framtidsjordens förra ordförande, har tidigare uttalat sig mot att mer resurser från Sveriges biståndsbudget ges till svenska företag. Hon anser att utvecklingen går ifrån samarbete mellan länder och organisationer till att företag går in och styr utvecklingen i de länder som tar emot bistånd.
– Jag upplever att vi har flyttats flera år tillbaka i tiden i synen på bistånd. Det är som om man resonerar som så att om vi ändå måste ge bistånd kan vi lika gärna göra det på ett sätt som gynnar oss själva.
Hon är även kritisk till att organisationerna själva inte har fått komma med synpunkter på de nya riktlinjerna.
– Det här sker över huvudet på de organisationer som det berör. Att man över huvud taget inte har diskuterat med sina samarbetspartners är anmärkningsvärt.
Hans Linde, riksdagsledamot för vänsterpartiet, tycker det är oroväckande att det diskuterats en höjning av organisationernas egenfinansiering av verksamhet, från dagens tio procent till 20 procent. Han befarar att konsekvenserna av en sådan förändring blir att mindre, och mer radikala, rörelser slås ut.
– Många större organisationer som Röda korset eller Diakonia skulle inte beröras i lika stor utsträckning av en sådan förändring, men för de organisationer som saknar en stor bas kan det bli förödande.
Han menar även att riktlinjerna i högre utsträckning ideologiskt snävar in på vilka som kan få bistånd.
– Ett exempel är hur begreppen demokrati och marknadsekonomi alltmer kopplas ihop. Det går inte längre att ifrågasätta om dessa två hör ihop.
Anders Nordström, generaldirektör för Sida, håller inte med om att Sida enbart ska gynna en marknadsekonomisk utveckling.
– I regeringens direktiv till Sida står att det bistånd som delas ut ska gynna en positiv ekonomisk utveckling. I många länder innebär det marknadsekonomi, men till syvende och sist är det ländernas eget beslut vilken politisk modell man väljer.
Inga konkreta förslag
Han betonar även att det ännu inte finns några konkreta förslag till hur Sida ska arbeta med enskilda organisationer.
Men om nu organisationerna skulle tvingas stå för en högre egenfinansiering, skulle det inte bli problematiskt för mindre rörelser?
– Jag vill inte spekulera i det. Många av organisationerna har möjligheter till en viss egenfinansiering. Jag tror inte heller det är bra om Sida står för hundra procent av finansieringen av verksamhet.
