Örnsköldsviks sjukhus har drabbats av hårda sparkrav. 300 tjänster och 128 timanställningar och vikariat, motsvarande en fjärdedel av personalstyrkan, ska bort. Inger Johansson, som tillhör Vårdförbundet, tror att det framför allt kommer drabba patientsäkerheten.
– Man kommer att minska överlappningstiden, tiden som går åt att rapportera i början och slutet av varje skift, det gör det svårare att bedriva en god och säker vård.
Från akutavdelningen kommer 30 tjänster att försvinna som det ser ut idag. Man vill minska besöken på akuten från 15.000 till 8.000 per år. Meningen är att fler ska söka sig till exempelvis vårdcentralerna istället.
– Det kommer att bli tufft för de läkare och sköterskor som ska stå där och ta beslut om att skicka hem folk från akuten, säger Inger Johansson.
Hon tror att en mindre del av akutbesöken skulle kunna ersättas med annan vård.
– Men många hamnar ju på akuten för att primärvården har så stora brister i länet! Om man vill se en omvandling av vården får man ju börja i rätt ände och bygga ut övriga vården.
Inga pengar från regeringen
Elisabeth Strömquist, socialdemokratisk ordförande i hälso- och sjukvårdsdelegationen i Västernorrlands landsting, anser att nedskärningarna till stor del är en effekt av regeringens politik.
– Vi har ett underskott i landstinget att ta ansvar för men det förvärras av bland annat sänkt statsbidrag.
Samtliga gruppledare i landstinget har undertecknat ett brev till regeringen där man vädjar om höjt statsbidrag. Även de borgerliga landstingspolitikerna anser att regeringen inte har överblick över hur beslut på riksplanet påverkar på lokal nivå.
– Läget är akut och vi måste få regeringen att inse allvaret i situationen, säger oppositionsrådet Hans Hedlund (c) i ett pressmeddelande.
Men hittills har man inte fått mer pengar.
”Spring fortare gör mer”
Landstinget i Västernorrland har valt att ta in ett konsultbolag som utrett vilka besparingar som kan göras på Örnsköldsviks sjukhus. Sedan görs en riskanalys kring hur dessa kan påverka patientsäkerheten. Elisabeth Strömquist betonar att inga nedskärningar görs om de äventyrar säkerheten.
Men facket tror inte det är möjligt att göra så pass omfattande besparingar utan att det påverkar kvaliteten på vården.
Vad händer om det visar sig vara rätt bedömning?
– Vi kan ju ändå inte ge upp, jag tänker inte i termer av att det inte ska gå att sänka kostnaderna utan att påverka säkerheten. Vi har ansvar för att ro det här i land.
Västernorrland är befolkningsmässigt ett litet län. Man har på flera områden sämre hälsotal än resten av landet. Ett varsel på 400 sjukvårdstjänster i en sådan region borde få större konsekvenser än de först synliga.
– Visst är det så, säger Elisabeth Strömquist.
Dessutom väntas besparingar inom sjukvården i andra delar av länet.
Elisabeth Strömquist tvekar på frågan om vad landstinget kunde ha gjort annorlunda.
– Vi kanske har sparat på fel sätt, istället för att omorganisera har vi hyvlat tidigare. Sedan borde det kanske gått att effektivisera mer. Det är ingen som tror att personalen inte jobbar fullt ut, men de kanske gör fel saker ibland.
Inger Johansson är däremot tveksam till det.
– Vi har gjort vårt yttersta, försökt att anpassa oss och effektivisera länge nu, men det räcker inte. Budskapet är alltid ”spring fortare, gör mer”.
