– Jag delar idén om att president Morales har rätt till ett privatliv. Han är en gammal ungkarl med rätt att ha en fästmö. Konstigt vore det om han inte hade det, skrev Ismael Schabib Montero, före detta viceamiral i Bolivia och en notorisk politisk fiende till vänsterregeringen.
Denna typ av skvaller med politisk underton har exploderat i Bolivia inför och under valkampanjen. Harmlöst kan det tyckas, men de sociala nätverken formligen svämmar över av anonyma påståenden som utan tvekan har skakat både regeringen och Ja-kampanjen.
”Skvallret” har alltid ett politiskt mål, menar en av Latinamerikas främste vänsterintellektuella, Atilio Borón. I en artikel i den mexikanska dagstidningen La Jornada konfronterar han med
denna typ av politiska utspel
som han kallar för ”psykologisk krigföring” mot de progressiva regeringarna i Latinamerika.
Skvaller eller politik?
Nej-kampanjen ignorerar enligt Cepal, FN:s ekonomiska organ i Latinamerika, att Bolivia betraktas som en av de mest framgångsrika ekonomierna på kontinenten och att fattigdomen har reducerats dramatiskt under den oerhört framgångsrika regeringen Morales. I stället har den koncentrerat sig på en kärleksaffär.
Ayamaraindianen Morales hänför utan tvekan många bolivianska kvinnor. Den unga företagaren Gabriela Zapata ingick ett förhållande med Morales efter presidentvalet 2005, som varade till 2007.
Carlos Valverde var chef för den militära underrättelsetjänsten i Bolivia 1989 – 1993 men omskolade sig till journalist. Att han också, i likhet med viceamiralen Ismael Schabib, är en av Evo Morales hårdaste kritiker är känt. Valverde anklagade presidenten för att gynna sin före detta flickvän, Gabriela Zapata, genom hennes förbindelser med det kinesiska verkstadsföretaget CAMC Engineering Co. Ltd. Detta företag har ett kontrakt med den bolivianska staten på 566 miljoner dollar och Zapata har kontrakt med CAMC.
Historien hade med andra ord ett för journalister så kallat ”smaskigt upplägg”: en ung vacker affärskvinna vars relativt okända kärleksförhållande med Bolivias mest eftertraktade ungkarl kulminerade i ett barn som senare avled.
Oppositionen, som inte har något politiskt program mer än att den inte vill att president Evo Morales fortsätter för att det innebär ”diktatur”, såg sin gyllene chans att attackera presidenten. I de sociala nätverken framställs han nu som opålitlig och korrumperad.
På en presskonferens bekräftade Morales att han hade haft ett förhållande men att det upphörde 2007. Sedan dess har han inte haft någon som helst kontakt med Gabriela Zapata. Hon bekräftade även uppgiften och sade att hon kommer att stämma Valverde för ärekränkning.
Miljoner dollar till ppositionen
Enligt USA-advokaten och journalisten Eva Golinger gav USA helt öppet bolivianska organisationer anslag på 120 miljoner dollar mellan åren 2005-2008 med målet att ”bekämpa narkotikahandeln”. Evo Morales svarade och kastade ut USA-ambassadören Philip Goldberg den 11 september 2008 efter att oppositionen försökt splittra statsbildningen Bolivia. Efter det förändrades kanalerna för anslagen till den bolivianska oppositionen.
Den nuvarande Nej-kampanjen anklagas av regeringens ministrar för att ha fått 200 000 dollar av USA-ambassaden. De främsta USA-organen som förmedlar pengar i Bolivia är NED (The National Endowment for Democracy) och USAID. Som mottagare står sammanlagt 19 ”NGO:s” som alla är motståndare till regeringen. För det senaste kända året, 2014, har dessa 19 organisationer fått sammanlagt 1 208 668 dollar, eller cirka 10,3 miljoner kronor.
- Mer än någonsin tidigare och med mindre synliga metoder för medborgarna backar USA beslutsamt upp den bolivianska oppositionens aktiviteter via NED, IRI (Republikanernas organ) och NDI (motsvarande Demokraternas), skriver Borón. Målet är att förhindra att folkomröstningen den 21 februari konsoliderar det politiska projektet som Evo Morales, en president från ursprungsbefolkningen, inledde för tio år sedan och som radikalt har förändrat Bolivia.
