Världen har blivit alltför komplicerad i amerikanska ögon. Misslyckandena i Afghanistan och Irak blev slutet för ”Kriget mot terrorismen” i den form som riskerar amerikanska soldatliv och trots Putins entré i Syrien lär Kalla kriget inte komma tillbaka. Den krigströtta opinionen här i USA visar lite entusiasm för nya krigsäventyr och Obamas säkerhetspolitiska strategi, att dra undan USA från det geopolitiska rampljuset, har rämnat den amerikanska självbilden som världspolis. Avsaknaden av tydliga yttre fiender och en finanskris som lämnade 9 miljoner amerikaner utan jobb och 4 miljoner utan hem har skapat nya spänningsfält med starka låsningar i amerikansk politik.
USA är mer polariserat än på länge, men oavsett politisk hemvist delar flesta amerikaner upplevelsen av att se sina inkomster minska medan stora samhällsresurser försvunnit uppåt i samhällspyramiden. Idag framstår den ”amerikanska drömmen” som ouppnåelig. Frustrationen över ett riggat politiskt system som göder en politikerklass utan verklighetsförankring har förvandlat båda partiers primärvalkampanjer till en slags folkdomstolar. Högern mobiliserar konservativa väljare genom att utpeka Obama till det enskilt största hotet mot ”det amerikanska sättet att leva”, medan vänstern ser sin räddning i Bernie Sanders, en 74-årig senator från delstaten Vermont som gjort sig känd för att anklaga Wall Street för att korrumpera det politiska systemet. Från enbart några få procents stöd, har Sanders på kort tid stigit i popularitet bland demokratiska väljare och lockar rekordmånga supportrar med sitt raka autentiska budskap.
Demokraternas första TV-sända valdebatt i tisdags bekräftade attraktionskraften hos den växande amerikanska vänsterpopulismen. Bernie Sanders nöjde sig inte med att på bästa sändningstid kalla sig demokratisk socialist, han bokstavligen uppmanade de 15 miljoner tittarna att göra revolution mot landets miljonärer. Till publikens förtjusning krävde han en Wall Street-skatt för att ge amerikanska ungdomar avgiftsfri högskoleutbildning. Att Hillary Clinton ser Sanders som ett reellt hot blev tydligt när hon gick till hård attack mot Sanders ovilja att alltför mycket strama åt de hårt ifrågasatta vapenlagarna. Detta placerar Sanders till höger om den genomsnittlige demokraten, men kan vara till hans fördel när han söker stöd hos konservativa demokrater utanför storstäderna. Sanders svarade med att indirekt kritisera Clintons stöd till USA:s invasion av Irak och hennes krav på amerikansk militär inblandning i inbördeskriget i Syrien.
Hillary Clinton, som var den som hade mest att förlora på tisdagens debatt, var som bäst när hon övergav sin inövade stil till förmån för en personlig feministisk appell till de kvinnliga väljarna. Det var en nödvändig skjuts i en utdragen valkampanj i vilken Clinton i mångas ögon förkroppsligar den illa omtyckta politiska eliten. I ett försök att distansera sig från etablissemanget och bemöta kritiken från vänster har hon sedan 2008 bytt åsikt i fler tunga frågor; idag är hon kritisk till handelsavtalet Trans-Pacific Partnership, hon försvarar samkönade äktenskap och kräver hårdare vapenlagar. Clintons vänstersväng stärker bilden av Sanders som den mer konsekventa kandidaten och försämrar hennes chanser att nå bredare grupper på vägen mot Vita huset. Bernie Sanders kan i sin tur vara nöjd med sitt oväntade genomslag. Oavsett vem som blir Demokraternas presidentkandidat kommer hen att möta Republikanerna med delar av Sanders radikala valprogram. Det kan rent av bli Demokraternas räddning i ett alltmer splittrat USA.
