På Zócalo, det stora torget mitt i Mexico City som är byggt på ruinerna av den gamla aztekstaden Tenochtitlán, stiger rök mot himlen i det tryckande solljuset. Män och kvinnor klädda i traditionella, fjäderprydda urfolkskläder dansar invid katedralen med rökelsekar i handen. Ett stenkast längre bort ligger ingången till museet som är byggt kring ruinerna av det största aztekiska templet, Templo Mayor. Här märks den syntes av europeisk kristendom och traditionell urfolkskultur som Mexiko är byggt av i själva stadsbilden.

På Zócalo, liksom vid otaliga andra torg runtom i denna 20-miljonerstad, breder långa rader av små marknadsbås ut sig. Här säljs allt från handgjorda dockor och klädesplagg till kitschiga t-shirts med Frida Kahlo på och allsköns krimskrams i plast, glas, trä och metall. Men en sak som återfinns nästan överallt är mjukisdockor föreställande Mexikos förre president Andrés Manuel Lopéz Obrador (”AMLO”) och hans efterträdare Claudia Sheinbaum. Särskilt populära är de vid marknaderna i den södra stadsdelen Cocoyacán, där Frida Kahlo och den tidigare kommunistledaren Lev Trotskij bodde ett stenkast från varandra innan den senare mördades på Stalins order.

AMLO lämnade presidentposten efter nästan sex år vid makten i somras med historiskt höga popularitetssiffror. De siffrorna har ärvts av efterträdaren Sheinbaum från hans parti Morena, som blev landets första kvinnliga president i oktober: samma månad uppgav över 70 procent av mexikanerna att de stödjer henne. Det är ett stöd som hon kan behöva just nu, för med Donald Trumps återkomst i USA väntar en uppslitande konflikt om handel och kriminalitet. 

Oavsett vad USA och Kanada anser så är det ett mer självständigt Mexiko som har trätt fram under AMLO och Sheinbaum.

Efter att Trump nyligen hotade med att införa en 25-procentig tull på alla produkter från grannländerna – om de inte lyckas stoppa inflödet av migranter och droger i USA – har regeringarna i Kanada och Mexiko gått in i krisläge. För två veckor sedan flög Kanadas premiärminister Justin Trudeau till Florida för att övertyga Trump om att hans land inte går att jämföra med Mexiko. Den underförstådda betydelsen klargjordes senare av den kanadensiska ambassadören i Washington: bara en bråkdel av den insmugglade fentanyl och de irreguljära migranter som kommer in i USA varje år kommer från Kanada.

Claudia Sheinbaums reaktion lät inte vänta på sig: ”Mexiko måste respekteras, särskilt av sina handelspartner”, sade hon samma dag, och tillade i ett syrligt svar till sina nordamerikanska nästgårdsgrannar att ”Kanada kan bara önska att de hade samma kulturella rikedomar som Mexiko har.”

Det stämmer visserligen att trafiken över den mexikanska gränsen vida överstiger den vid den kanadensiska: förra året beslagtog den amerikanska tullen mindre än 20 kilo fentanyl från Kanada, jämfört med över 10 ton från Mexiko. Men för den mexikanska regeringens del handlar det framför allt om att erkännas som en jämlik partner. Trudeaus uttalande ses som ett svek då Mexiko insisterade på att Kanada skulle behållas i den uppdatering av frihandelsavtalet Nafta som gjordes 2018, efter att Trump först velat utesluta landet. Ännu viktigare för Sheinbaum är dock att försvara det egna landets suveränitet. 

Det är en linje som inleddes av AMLO. Under hans tid gjordes den mexikanska narkotikapolitiken mer autonom och försök av den amerikanska polisen att lägga sig i Mexikos angelägenheter slogs tillbaka. ”Den politiken kommer att fortsätta”, sade Sheinbaum.

Det faktum att antalet fentanylbeslag har sjunkit i Mexiko är delvis ett resultat av denna politik. Sedan förra året har Mexikos armé och nationalgarde skiftat fokus från drogen, som beräknas leda till över 70 000 överdoser om året i USA, till metamfetamin, vars konsumtion är mycket mer utbredd i Mexiko. Förra året var beslagen av denna drog tolv gånger större än under 2022.

Utrikes • 30 maj, 2024

Mexikos vänster på väg mot ny jordskredsseger

Oavsett vad USA och Kanada anser så är det ett mer självständigt Mexiko som har trätt fram under AMLO och Sheinbaum. Det gillas uppenbarligen av mexikanerna, som alltid har levt under ”los gringos” nedlåtande blickar. För de skolflickor som går runt med sina föräldrar bland stånden på Zócalo och i Cocoyacán går det plötsligt att föreställa sig en ledare som inte bara är kvinna – utan också en som står på det egna folkflertalets sida.

Jonas Elvander

Utrikesredaktör och doktorand vid European University Institute i Florens.

I tyska Magdeburg har alla offentliga julfiranden ställts in. I stället har kullerstenen framför Johanneskyrkans port fyllts med blommor och ljus.

Staden är i sorg sedan fredagskvällen, då en man in körde in i en folkmassa under en julmarknad, för att döda fem och skada omkring 200. När han försökte vända stadsjeepen igen stoppades han av lokala poliser och arresterades.

”Det finns ingen mer fridfull och glädjerik plats i Tyskland än julmarknaderna”, sade förbundskansler Olaf Scholz till lokalreportrar under fredagen, ”när människor träffas inför julfirandet för att dricka glögg, äta en korv, och slappna av tillsammans”.

Nu kommer allt fler detaljer fram om motiven bakom dådet.

Gärningsmannen, som kallas Taleb A. i tyska medier, är en 50-årig läkare som bodde i grannstaden Bernburg. Han var en specialist inom psykiatri och psykoterapi, som flyttat till landet från Saudiarabien 2006, men inte sökt asyl förrän 2016. Enligt kollegor har han varit sjukskriven i flera veckor, samt länge uppträtt oförberedd på möten och beskrivit sig som jagad av myndigheterna. En kollega beskriver dådet som ”inom det tänkbaras ramar”.

Enligt ett lokalt rådgivningscentrum för förebyggande av våld och radikalisering är han en ”välkänd aktivist mot islam och asylrätt”, och hans sociala medier är fulla av radikal islamkritik.

I sin X-profil hävdar han att de tyska myndigheterna strävar efter att islamisera Europa, samt söker upp saudiska exmuslimer för att förstöra deras liv. Han har också anklagat landets tidigare förbundskansler Angela Merkel för ett ”kriminellt, hemligt projekt för att islamisera Europa”. För det förtjänar hon livstids fängelse, skriver han på X, och ”om dödsstraffet återinförs förtjänar hon att dödas”.

Han har också uttryckt stöd för Elon Musk och extremhögerpartiet Alternativ för Tyskland, och ska enligt enligt tyska tidningen Welt innan dådet på X ha skrivit: ”Vänstern är galen. Vi behöver AfD för att skydda polisen från dem.” Enligt partiet har han aldrig varit medlem.

Tyska tidningen Der Spiegel skriver att han redan 2013 dömts för att ha ”stört den allmänna ordningen genom att hota att begå brott”. Han ska också ha underlåtit att infinna sig i rätten dagen innan dådet, efter att ha dömts för att missbruka larmlinjer. Det var i februari som han ska ha lämnat förvirrande information till en polisstation i Berlin, och ringde därefter brandkårens akutnummer för att be om rättslig rådgivning. Enligt uppgifter till både Der Spiegel och Reuters har Saudiarabien flera gånger krävt hans utlämning.

I Sverige uttryckte flera politiker sitt stöd till offren. ”Mina tankar och kondoleanser går till offren, deras familjer och räddningsarbetarna”, skrev socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på X, medan statsminister Ulf Kristersson skrev: ”Mina tankar går till offren och deras familjer. Vi står i solidaritet med Tyskland.”

Andra drog snabba slutsatser om gärningsmannen. På moderatpolitikern Richard Herreys fråga om vilken ”ondska som får någon att köra rakt in bland oskyldiga familjer på en julmarknad”, svarade den sverigedemokratiska EU-parlamentarikern Charlie Weimers: ”Mitt namn är Charlie. Jag är sverigedemokrat och kan därför i klartext säga vad det är för ondska som fått någon att köra rakt in bland oskyldiga familjer på en julmarknad: Radikal islam.”

Inlägget är nu bortplockat.

Leonidas Aretakis

Chefredaktör på Flamman.