Strax efter att Ryssland invaderade Ukraina för snart ett år sedan infördes en hård censur av media i Ryssland. Över 130 000 hemsidor blockerades, inklusive sidor som varken är oppositionella eller ens kritiska till kriget. Det har gjort det svårt för ryska medborgare att få veta vad som faktiskt sker i Ukraina och har gjort dem ännu mer utelämnade åt regimens propaganda.
En medieplattform som lyckats undkomma censuren är kollektivet Doxa. Den grundades 2016 som en tidning av studenter vid Moskvas ekonomiska högskola HSE och rapporterade inledningsvis mest om akademiska frågor. Men när de började skriva om protesterna mot regeringen 2019, i vilka många studenter deltog i, sade universitetet upp samarbetet med dem.
– Vi började bevaka protesterna och motståndet mot regimen, för regimen var inte särskilt repressiv mot demonstranter på den tiden. Ibland misshandlade de demonstranter men de flesta fick bara betala böter. Vi försökte hjälpa dem att betala dem med hjälp av en crowdfunding-kampanj. Vi samlade ihop 10 000 dollar vid första försöket. Det var då som HSE bestämde sig för att kapa banden till oss, säger Doxas säkerhetsansvarige, som kallar sig gribnick, till Flamman.
2021 hårdnade klimatet ytterligare, när de bevakade protesterna mot fängslandet av oppositionspolitikern Alexej Navalnyj. Fyra redaktörer från Doxa spelade in en video i vilken de uppmanade regeringen att sluta hota studenter och unga, som sedan publicerades på Youtube och sociala medier. Den ryska censurenheten beordrade dem att ta ned videon två dagar efter att den hade publicerats. Doxa lydde och stämde sedan myndigheten. Det ledde inte till någonting, och plattformen tystnade i två månader.
– Därefter bröt sig ryska specialstyrkor in i sju av våra redaktörers lägenheter och deras föräldrars hem och tog alla datorer och telefoner. Fyra redaktörer placerades i husarrest i ett år. De visste först inte om de skulle dömas till fängelse eller bara vara villkorligt frigivna.
Strax efter invasionen och införandet av en lag som kan ge personer som kallar den ”särskilda operationen” för krig upp till 15 års fängelse, bestämde sig redaktionen för att fly landet. I dag är de baserade i grannlandet Georgien och har nyligen lanserat en ny hemsida. Men på grund av censuren i hemlandet behöver de hjälp från aktörer med större resurser att hjälpa läsare att nå den och andra medier.
I somras fick de det när de oväntat kontaktades av en person som arbetade med en svensk VPN-tjänst.
– Strax efter det fick vi ett meddelande från en person som jag antar arbetar som konsult och samarbetar med flera olika företag. Ett av dem är den svenska VPN-tjänsten Mullvad. Han sade att det företaget ville hjälpa ryssar att nå ocensurerad information. Så det var de som fann oss. Vi visste inte mycket om dem, så vi gjorde en bakgrundskoll och insåg att de är en av de säkraste och bästa VPN-tjänsterna i världen, säger gribnick.
VPN står för Virtual Private Network och är ett sätt att anonymisera en användares identitet på internet genom att dölja hens riktiga IP-adress. Mullvad erbjöd Doxa ett visst antal gratis VPN-”nycklar” som de kunde skänka bort.
– De gav oss först 10 000 nycklar med ett års varaktighet som vi kunde skänka bort. Det var ett slags PR-kampanj för dem men de var till stor hjälp för många ryssar.
Doxa skapade en så kallad ”bot” på den populära appen Telegram, som man kunde skriva till för att få en nyckel. De 10 000 nycklarna försvann på mindre än tre timmar efter att de hade offentliggjort kampanjen på sociala medier – en indikator på hur stort behovet av tillgång till ocensurerad media är i Ryssland.
– Vi var rätt chockade själva, det var snabbare än vi hade räknat med. Vi har en ganska stor följarkrets: 100 000 följare på Instagram, 40 000 på Telegram, 16 000 på Twitter. Men det var snabbt till och med för den kretsen, säger gribnick, och fortsätter:
– Mullvad var också imponerade och bestämde sig för att ge oss fler nycklar. Vi kontrollerade att alla våra system var säkra efter den första vågen och det var de, så de gav oss ytterligare 10 000 nycklar som varade i tre månader. Den andra satsen tog nästan en vecka att ge bort, men det var också ganska snabbt.
En del nycklar gick till skumma konton som sålde dem vidare, vilket Mullvad upptäckte. Men eftersom Telegram kräver att varje konto registreras med ett telefonnummer tror gribnick inte att det kan ha varit särskilt lönsamt för lurendrejare att rikta in sig på deras kampanj. Efter det fick de en tredje sats på 10 000 nycklar.
Eftersom de saknar verktyg för att analysera hur VPN-nycklarna används kan Doxa inte utvärdera effekterna av kampanjen. Men responsen från läsarna antyder att den gjorde stor skillnad för många.
– Vi har fått mycket feedback från användare. Instagram-posten där vi offentliggjorde kampanjen fick över 9 000 likes. Vi fick många meddelanden på Telegram också. Många gav dem till sina föräldrar och mor- och farföräldrar så att de kunde läsa censurerad media.
Men därefter blev blev kommunikationen från Mullvad allt mer oregelbunden, enligt gribnick.
– Efter ett tag slutade Mullvad att svara på våra meddelanden. De skedde successivt men till slut slutade de helt.
Jan Jonsson, vd på Mullvad, säger i ett mejl att Doxa är en av många organisationer som hans företag hjälper med tillgång till ”ett fritt internet”:
– Mullvad ”sponsrar” många organisationer med ”gratis mullvadtid”. Ofta i länder där det behövs, på grund av någon form av censur. Det rör sig om många månaders tid som vi ger bort varje år. Detta sker alltid via någon form av organisation. Vi ”samarbetar” dock inte med någon. Utan för Mullvads del är det att vi donerar på förfrågan – om vi tror att det troligen är bra med tanke på våra värderingar. Dock har vi inga garantier för det alltid blir perfekt.
På frågan om de har tänkt återuppta projektet med Doxa svarar han:
– Inte just i dag.
Gribnick säger att han kan förstå varför ett företag som Mullvad inte vill skänka bort gratis nycklar i all evighet om de riskerar att missbrukas av skumma aktörer.
Samarbetar ni med någon annan för tillfället?
– Inte just nu. Det projektet startades av dem, eller personen som kontaktade oss. Vi har inte resurserna att starta ett sådant projekt själva. Men om någon sådan tjänst skulle kontakta oss för ett liknande samarbete skulle vi gladeligen göra det, säger han och fortsätter:
– Vi kan inte veta hur många nycklar som gick till skumma användare och hur många som gick till vanliga människor. Men jag tror att vi gjorde ett bra jobb som var till nytta för många ryssar.
