Den svenska riksdagen beslutade hösten 2015 att införa en treårig tillfällig utlänningslag. Den ersätter temporärt ordinarie utlänningslag och upphör att gälla 19 juli 2019. Som vi uppfattar det finns det en klar majoritet i riksdagen för att den tillfälliga utlänningslagen förlängs, eller att en ny lag med ungefär samma innehåll stiftas. En ny permanent lag kommer troligen att innehålla ytterligare skärpningar. Vi anser att riksdagen i stället bör låta den tillfälliga lagen löpa ut och att vi återgår att tillämpa den ordinarie utlänningslagen.
Den tillfälliga lagens syfte var att drastiskt minska antalet asylsökande som kom till Sverige. Antalet asylsökande i Sverige har minskat sedan lagen infördes, men allt tyder på att det inte beror på den tillfälliga lagen utan främst på EU:s gränsavtal med Turkiet. Även det faktum att de flesta europeiska länder, inte minst på Balkan, har stängt sina gränser försvårar för flyktingar att ta sig till Sverige. Att människor inte kan ta sig till Europa för att söka asyl är i sig djupt problematiskt. Det är en mänsklig rättighet att få söka skydd och asyl. För Sveriges del finns inga indikationer på att en situation som den hösten 2015, då ett stort antal människor sökte asyl i Sverige, åter blir aktuell inom de närmsta åren. Därmed behövs inte lagen längre, den åstadkommer bara ett humanitärt lidande.
Den tillfälliga lagen motverkar även integrationen. Att inte bevilja permanenta uppehållstillstånd som huvudregel, utan enbart bevilja tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader eller tre år innebär en rad problem. I stället för att planera för studier måste den nyanlända börja jaga ett jobb, vilket som helst, eftersom det endast är arbete enligt ett antal kriterier som ger permanent uppehållstillstånd vid nästa prövning. Att människor inte satsar på studier, även om det vore bättre både för personen och samhället i stort, kommer att innebära en strukturell snedfördelning i framtiden med för låg andel utbildade i landet. På sikt kommer det även att leda till ökade klasskillnader, där människor som har immigrerat har lägre utbildning och inkomst än andra grupper i samhället. De tillfälliga uppehållstillstånden har en direkt negativ inverkan på möjligheten för nyanlända att integreras i samhället.
I stället för att ta plats i det nya landet på olika vis, lever många med en stor oro. Det blir svårt för människor att planera för framtiden, när de inte vet om eller hur länge de får stanna i Sverige. Detta resulterar i en ökad psykisk ohälsa, och ger dessutom stora kostnader för samhället. För Migrationsverket innebär de tillfälliga uppehållstillstånden att man måste lägga resurser på mängder med förlängningsansökningar. Dessa resurser skulle i stället behövas för att korta de allt för långa handläggningstiderna vid asylutredningar.
Innan den tillfälliga lagen infördes spelade det inte så stor roll om en asylsökande fick status som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Hen fick ändå permanent uppehållstillstånd. Numera är det väldigt viktigt vilken status en asylsökande får. Människor från Syrien till exempel får i de flesta fall status som alternativt skyddsbehövande. Vi anser att syrier på grund av att de ofta inte erbjuds ett juridiskt biträde och dåliga utredningar ofta får fel status. Det innebär uppehållstillstånd på 13 månader i stället för tre år. Många bör i stället få flyktingstatus. En person med status alternativt skyddsbehövande har inte rätt att söka familjeåterförening, det har bara personer med flyktingstatus.
Även för de personer som har rätt att söka familjeåterförening är begränsningarna stora. Numera gäller familjeåterförening enbart för maka/make, sambo och minderåriga. Om man inte söker familjeåterförening senast tre månader efter att anknytningspersonen i Sverige fått uppehållstillstånd, drabbas man av hårda, närmast ouppnåeliga försörjningskrav. I många fall är det praktiskt omöjligt att få till ansökan på så kort tid som tre månader.
Kategorin ömmande omständigheter har helt tagits bort i den tillfälliga lagen. Därmed blir det omöjligt att ta hänsyn till skäl som inte faller inom de två övriga områdena för asylskäl, det vill säga flyktingstatus eller alternativt skyddsbehövande. Det gäller till exempel utsatta barn eller allvarligt sjuka personer. Många minderåriga ensamkommande, som enligt den ordinarie lagen skulle ha fått permanent uppehållstillstånd, utvisas nu till livsfarliga länder som Afghanistan. Det är en direkt konsekvens av att ömmande omständigheter har tagits bort som skäl för att få asyl. Det måste finnas möjlighet att få skydd i Sverige av starka humanitära skäl.
Vi kräver att den tillfälliga lagen inte ska förlängas, och inte heller ersättas med en ny liknande lag. Den ordinarie utlänningslagen bör åter gälla. Sverige måste återigen bli en humanitär stormakt som står upp för allas mänskliga rättigheter.
_____________________________________
Prova Flamman!
Nu kan du få Flamman i en månad helt gratis. Följ länken för mer information.