Den 22 februari släpptes den årliga statistiken över den svenska vapenexporten och resultatet är tydligt: dels har vi återigen slagit rekord i värdet på exporterad krigsmateriel – Sverige är för andra året i rad den stat i världen som säljer mest vapen sett till befolkningens storleken, dels finns på listan av de tio största mottagarna ett antal länder som inte borde fått köpa krigsmateriel utifrån de gällande riktlinjerna – ännu mindre utifrån ett kommande demokratikriterium. Till exempel kan nämnas Saudiarabien, Thailand, Pakistan, Förenade Arabemiraten och USA. I dagsläget finns nämligen ett generellt förbud mot vapenexport, undantag får bara göras när det ligger i nationellt säkerhetsintresse och då inte till länder som befinner sig i väpnad konflikt eller som grovt och systematiskt kränker mänskliga rättigheter.
Vänsterpartiet har hela tiden varit mycket tydligt i sin kritik av den svenska vapenexporten. I den rödgröna överenskommelsen från 2008 lyckades man pressa Socialdemokraterna ett antal steg i rätt riktning och riksdagsbeslutet från förra året om att vapen inte skall få exporteras till diktaturer var ett viktigt steg mot en mer ansvarsfull säkerhets- och utrikespolitik.
Men nu märks det att regeringen även i den här frågan ignorerar Riksdagens beslut. Trotts att åtta månader gått sedan Riksdagen tog beslutet har regeringen ännu inte ens utsett en utredare som skall hålla i arbetet. Ewa Björling, ansvarig minister säger att ”det är komplicerat”. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de borgerliga stödpartierna kritiserar henne i media men sanningen är att den myndighet som formellt fattar beslut om tillstånd till vapenexport – Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP – än så länge alltid följt viljan i Exportkontrollrådet (EKR) som utgörs av ledamöter från riksdagspartierna. Exporten till till exempelvis Pakistan, som dels befinner sig i väpnad konflikt dels grovt kränker mänskliga rättigheter, eller Saudiarabien, där kvinnors situation milt utryckt kan beskrivas som ett grovt och systematiskt brott mot mänskliga rättigheter, skulle alltså kunna ha stoppats redan igår om bara ledamöterna i EKR beslutat så.
Problemet är alltså inte bara, eller ens i första hand, att Ewa Björling och Moderaterna obstruerar beslut fattade av Riksdagen. Problemet är att de gör det med flera andra partiers goda minne.
Dessvärre är alla beslut i Exportkontrollrådet hemliga så vi vet inte vilka partier det är som säger en sak men gör en annan. Ett sätt att öka den politiska kostnaden för dessa hycklare vore att öppna upp EKR och göra beslutsprotokollen offentliga. Det går i Finland, varför inte i Sverige?
Det är hög tid att Sverige sätter demokrati och mänskliga rättigheter i centrum för sin utrikespolitik, inte bara på pappret utan också i realiteten. I detta ingår att sluta beväpna skurkstater världen runt.
De partier som ändå vill fortsätta göra detta måste kunna ställas till svars inför väljarna. Det är hög tid att besluten i Exportkontrollrådet görs offentliga.