– Det här uttalandet är betydligt mer kraftfullt än Sveriges. Man har tydligt sagt att det inte går att skicka tillbaka HBT-personer om de riskerar förföljelser, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL, till Flamman.
Enligt Ulrika Westerlund är det inte ovanligt att HBT-personer utvisas till just Iran från Sverige.
Regeringen otydlig
Även i Sverige finns skrivelser om att HBT-personer inte ska utvisas om de riskerar förföljelser eller repressalier på grund av sin sexuella läggning. Men lagstiftningen tillämpas inte alltid.
– Det finns en kunskapsbrist bland många handläggare kring de här frågorna, säger Ulrika Westerlund. Här tycker jag även att den nuvarande regeringen inte har varit tillräckligt tydlig. I regeringsförklaringen 2006 talades det om de här frågorna, men sedan har man inte levt upp till det.
Migrationsverkets egna granskningar har visat att normer och fördomar i hög grad styr migrationshandläggarnas utredningsarbete. Vilket bemötande en HBT-person får beror till stor del på om denne haft tur att få en HBT-kompetent handläggare.
Arbetar på problemen
– Tyvärr ser väl samhället ut så i stort och vi ska inte inbilla oss att det är annorlunda på Migrationsverket, säger Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket.
Verket har nu börjat utbilda personal i normkritik. Samtidigt tycker han att RFSL är lite orättvist i när man säger att Storbritannien är bättre än Sverige.
– Det känns ganska ovetenskapligt att bara utgå från det uttalandet.
Andra åtgärder som Migrationsverket har gjort för att förbättra rättsäkerheten för HBT-personer är att man omvärderat uppgifter om läggning som kommer fram sent i asylprocessen. Om någon lämnar helt nya uppgifter efter att ha fått avslag på sin asylansökan räknas det vanligen inte som lika trovärdigt som om denne skulle ha berättat det på en gång.
– Men när det gäller HBT-personer från länder där exempelvis homosexualitet är förbjudet, och som kanske inte ens formulerat sin läggning inför sig själva tidigare, går det inte att resonera så, säger Mikael Ribbenvik.
Varje år hjälper RFSL ungefär 50-60 asylsökande HBT-personer.
– Vi har inte kontakt med alla sökande, men vi upplever att dem som vi hjälper har större chanser att få asyl, säger Ulrika Westerlund.
Ulrika Westerlund deltog nyligen på ett seminarium om situationen för asylsökande HBT-personer på Pride house, tillsammans med bland andra Röda korset. Ibland kommer kritik från framför allt vänsterhåll om att Pride är alltför kommersiell och opolitisk. Ulrika Westerlund håller inte med.
– Det där tycker jag är en lite slarvig kritik. Det är klart att det är en kommersiell festival där människor ska ha roligt, men det hindrar inte att den har ett tydligt politiskt ben, som även har börjat uppmärksammas mer och mer på senare tid. Det är till exempel den här tiden på året som RFSL får mest uppmärksamhet för de frågor vi driver.