Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting motsätter sig Vårdförbundets beslut att gå ut i strejk.
– Vårt uppdrag är att skydda patienters liv och hälsa.
Det säger Ingela Gardner Sundström, ordförande för den förhandlingsdelegation som Sveriges Kommuner och landsting utsett. Hon menar att Vårdförbundets beslut att gå ut i strejk är mycket beklagligt eftersom detta skulle innebära en direkt samhällsfara. Det gäller framför allt akutmottagningar och blodcentraler, där det blir svårt att garantera de behövande hjälp.
Oundvikligt att tredje part drabbas
Carina Hermansson, som är ordförande och konfliktledare för Vårdförbundets lokala avdelning i Kronoberg, säger att det är oundvikligt att tredje part blir drabbad i en sådan här situation. Meningen med en effektiv stridsåtgärd är just att sätta press på arbetsgivaren. Däremot anser hon att förbundet noga avvägt vilka av deras medlemmar som ska omfattas av strejken för att undvika krissituationer. Till exempel har många delar av barn, cancer och äldrevården lämnats utanför.
– Det är arbetsgivarens taktik att ifrågasätta varje varsel, säger Carina Hermansson till Flamman. De vill minimera kostnaderna så mycket som möjligt så då spelar de på vårt etiska tänkande.
Medan många av de totalt 3.500 varslade gick ut i strejk idag (läs: måndag), har uppemot tusen personer på vissa utvalda arbetsplatser förhindrats göra detta. Det gäller fem av tio landsting: Stockholm, Värmland, Västmanland, Skåne och Halland. Dessa landsting har bedömt att strejken utgör en samhällsfara och därför satt tillfälligt stopp för detta.
För den kommunala sektorn finns det tre avtal som avgör reglerna för en konflikt. Dessa är Kommunala huvudavtalet KHA, Förhandlingsordningsavtalet KAF och Medbestämmandelagen MBL. I Kommunala huvudavtalet är definitionen för samhällsfarliga stridsåtgärder sådana som ”genom sina verkningar skulle otillbörligt störa viktiga samhällsfunktioner eller medföra fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår.”
Central nämnd prövar
Men det står ingen närmare förklaring på exakt vilka arbetsuppgifter som avses.
Det står istället att ifall parterna är oense om tolkningen, ska ärendet gå vidare till en central nämnd för prövning. Det är vad som hänt med lönetvisten. Nämnden har högst två veckor på sig att fatta ett beslut. Om nämnden beslutar att stridsåtgärderna är samhällsfarliga ska nämnden i sitt beslut föreslå att parterna ska undvika, begränsa eller häva stridsåtgärden.
– Jag hoppas att det här ska få ett snabbt slut, säger Ingela Gardner Sundström från Sveriges Kommuner och Landsting. Vad skulle du själv tycka om alla poliser började strejka?
Carina Hermansson instämmer att det kommer att märkas när Vårdförbundets medlemmar inte finns där.
– Men just för att våra yrken är livsviktiga borde detta också speglas i lönekuvertet.
Risk konflikten trappas upp
Vårdförbundet menar att det är en värderingsfråga om man vill höja lönerna för denna stora kvinnodominerade lågavlönade yrkesgrupp. Carina Hermansson säger att ifall det inte finns pengar att omfördela, bör arbetsgivarna prata med politikerna om att få mer pengar. Eller så får man tala om för medborgarna att man inte kan bedriva den vård som utförs idag, om man inte kan betala för den kompetens som krävs. Hon menar att om det inte händer något inledningsvis, efter de varsel som är lagda, finns det en risk för att konflikten trappas upp för att lägga mer press. Hennes egen sektion i Kronoberg har varslat om strejk till den andra omgången, med start den 5 maj.
