Protestanterna vill fortsatt tillhöra Storbritannien medan många katoliker vill att landet skall slå sig fria från kungariket för att tillhöra Republiken Irland.
Den brittiske premiärministern Tony Blair och hans irländske kollega Bertie Ahern besökte nyligen Nordirland där de uttryckte en förhoppning att valet den 26 november ska leda till ett slut på konflikten.
Båda vill se ett styre i Nordirland bestående av både katoliker och protestanter.
– Vi är väldigt, väldigt nära vad som kan vara något av en historisk dag för Nordirland, sade Blair med en irlänske premiärministern vid sin sida.
David Trimble, ordförande av det brittiska protestantiska partiet Ulster Unionists, anser det troligt att det utsatta valet genomförs, men har sagt att hans parti inte kommer att arbeta med det katolska Sinn Fein. Han hänvisade till deras nära kontakter med Irländska republikanska armén, IRA.
Trimble säger att ett samarbete partierna emellan är möjligt först när IRA upphör med att utgöra ett hot mot Nordirlands stabilitet samt genomför en fullständig avrustning. Dessutom vill han att IRA i detalj redogör för hur mycket de har nedrustat samt hur stor del av det kvarvarande som man avser att avrusta.
Trimble ledde en regering från 1999 och tre år framåt där två av de tolv statsråden var från Sinn Fein, men den föll i oktober 2002 efter att polisen anklagat de ledande inom partiet för att ha bistått IRA med information om personer som skulle kunna vara potentiella mål för den väpnade organisationen.
Val till Nordirlands lagstiftande församling var ursprungligen tänkt att hållas i maj i år, men ställdes in efter brittiskt beslut. Blair sköt upp dem med hänvisning till att IRA sagt sig vägra att både nedrusta samt att sluta upp med sina fientliga aktiviteter.
Enligt honom så skulle konsekvensen av IRA:s vägran leda till att allt fler protestanter skulle ha lagt sina röster på extrema partier istället för det mer moderata Ulster Unionists, vilket skulle ha försvårat konflikten.
I skuggan av konflikten utbreder sig fattigdomen allt mer med både protestanter och katoliker som offer.
Trots att det i fredsavtalet Good Friday Agreement från 1998 talas om ”fred och välstånd” beräknas 29,6 procent av Nordirlands knappt 1,7 miljoner invånare vara fattiga. Detta kan jämföras med genomsnittet för hela Storbritannien där var femte tros leva i fattigdom. Svårast är situationen för barnen där 37,4 procent lever i familjer som inte lyckas ta sig över fattigdomsgränsen.
Enligt en undersökning uppger 28 procent av nordirländarna sakna egna besparingar och nästan var fjärde saknar tillgång till pension.
Även inkomstskillnaderna har ökat kraftigt och landets rikaste tio procent tjänar nu 5,21 gånger av vad den fattigaste tiondelen gör, jämfört med 3,63 gånger mer så sent som 1998.