Jakten på effektiva vaccin mot covid-19 har lett till rekordsnabba genombrott på vissa håll och pinsamma misslyckanden på andra. I Frankrike lade till exempel det anrika institutet Louis Pasteur ned sitt forskningsprogram i början av året då man inte var i närheten av att kunna leverera ett fungerande vaccin. President Emmanuel Macron, som hade fördröjt lanseringen av vaccineringsprogrammet i väntan på ett franskt vaccin, tvingades till en förödmjukande helomvändning.
I det sammanhanget kan det framstå som uppseendeväckande att Kuba håller på att utveckla fem olika vaccin, varav två ska genomgå den tredje och sista fasen av kliniska tester denna månad. Vaccinen Soberana 2 (suveränitet på spanska) och Abdala (efter en dikt av den kubanske revolutionären José Martí) kommer att testas på 44 000 kubaner, samt i Venezuela och Iran och eventuellt i Mexiko. Båda väntas ge goda resultat och kommer att säljas billigt, framför allt till länder i det globala syd.
Detta genombrott har överraskat många.
– Mainstream-media är ofta förvånade när Kuba gör sådana här saker men i det globala syd är ingen förvånad. Kuba exporterar redan mediciner till 49 länder, säger Helen Yaffe, en ekonomisk historiker vid universitetet i Glasgow som specialiserat sig på Kuba och nyligen publicerade boken We are Cuba! till Flamman.
Kubas ställning som medicinsk stormakt är inte okänd förutom för folk som av ideologiska skäl förtränger det. Ända sedan Fidel Castro i början av 1980-talet grundade en av världens första ”biologiska fronter”, för att komma runt det amerikanska embargot, har landet spelat en oproportionerligt stor roll på den medicinpolitiska scenen internationellt. Man har bland annat tagit fram vaccin mot hjärnhinneinflammation och det enda verksamma medlet mot diebetiska fotsår. Sedan coronapandemin bröt ut har Kuba även utvecklat 13 olika mediciner som används i bekämpningen av covid-19, inklusive de antiinflammatoriska medicinerna Itolizumab och Jusvinza.
– De bygger på åratal av erfarenhet av pandemier. Nästan 70 procent av alla mediciner som används i Kuba är inhemska. Det är ett så fattigt land att de måste planera väldigt noga och ha vetenskapligt stöd för allt de gör från början. De har inte råd med slösaktiga experiment som andra länder, säger Helen Yaffe.
Kuba beräknas behöva mellan 20 och 30 miljoner doser av vaccinen för sin egen befolkning. Resten av de 100 miljoner doserna som man siktar på att producera före årets slut kommer att gå på export. Till skillnad från privata läkemedelsföretag kommer dock andra prioriteringar än ekonomisk vinst att göras. Priset kommer att sättas lågt, men tillräckligt högt för att en liten vinst ska gå till att finansiera det kubanska sjukvårdssystemet, enligt Financial Times. Patenter kan också komma att släppas gratis till fattiga länder så att de kan producera sina egna versioner av vaccinen. Exakt vad priset kommer att vara är dock ännu oklart, enligt Helen Yaffe.
– Regeringen har sagt att de inte sluter några affärsavtal än eftersom man inväntar resultaten från de sista testerna. Men jag utgår ifrån att man kommer att gå till väga som med andra mediciner, det vill säga att sälja dem väldigt billigt till fattiga länder och dyrare till rikare länder. Kuba har en officiell lista som rankar länder efter rikedom. De fattigaste, som Haiti och Niger, brukar inte behöva betala alls, säger hon.
Vaccinen kommer lägligt, inte minst för kubanerna själva. Trots att man lyckats hålla antalet dödsfall till rekordlåga 2,84 per 100 000 invånare har spridningen ökat snabbt på ön de senaste månaderna. Det beror till stor del på att man började tillåta exilkubaner och en del turister in i landet igen i december.
Pandemin har slagit hårt mot den turismberoende ekonomin. BNP har fallit med elva procent det senaste året, och antalet turister har sjunkit med 79 procent. Samtidigt har de nya sanktionerna som infördes av USA:s förre president Donald Trump skapat brist på livsnödvändiga produkter.
– De har kapacitet att producera 100 miljoner vaccindoser, men sanktionerna är förödande. De har till exempel skapat brist på sprutor, vilket Kuba vanligtvis inte lider av. Det har gjorts försök att bistå Kuba via crowdfunding men sådana försök har ofta saboterats då de digitala plattformarna som används är baserade i USA, säger Helen Yaffe.
Ett sätt för den kubanska regeringen att kombinera vaccineringsprogrammet med stimulans av ekonomin är att koppla det till turismen. Om vaccinen godkänns efter att testerna är klara i maj kommer även turister att erbjudas att ta en spruta när de landar på ön.
We are Cuba!
I boken We are Cuba! How a revolutionary people have survived in a post-Soviet world som släpptes förra året beskriver Helen Yaffe hur Kuba har fortsatt sin revolution efter Sovjetunionens fall, inte minst i sjukvårds- och läkemedelssektorn.