”Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor.” Orden yttrades av statsminister Fredrik Reinfeldt, M, i en intervju med Svenska Dagbladet i oktober år 2011. Det var hans svar på hur 400 000 människor, som då hade lämnat a-kassan sedan slutet av år 2006, skulle kunna klara av sin egen ekonomiska försörjning.
– Det är ett ideologiskt ställningstagande från Reinfeldts sida, som blottar hans verklighetsbeskrivning och politiska viljeinriktning. Trygghet vid arbetslöshet ska tydligen inte bara handla om tidigare inkomst, utan även att det finns personer i din närhet som kan försörja dig, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, till Flamman.
Ursula Berge är även författare till SSR:s nya rapport Året då a-kassan blev lägre än försörjningsstöd – Om hur trygghetssystemen kollapsat och försörjningsstödet tar smällen. Denna visar att de svenska trygghetssystemen, som från början var tänkta att baseras på inkomstbortfallsprincipen, nu håller på att bli trygghetssystem på samma nivå som försörjningsstödet. Och de mest dramatiska förändringarna, de syns i arbetslöshetsförsäkringen.
Kollapsat system
I dag får fyra av tio öppet arbetslösa a-kassa. Endast en av tio får ut 80 procent av sin lön. Den högsta ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen – 680 kronor om dagen – har legat stilla i tolv år, vilket har gjort att den har halkat efter övriga inkomster i samhället.
I dag kan ingen få ut mer än 10 472 kronor i månaden efter skatt i arbetslöshetsförsäkring, och i år har den maximala ersättningen från a-kassan blivit lägre än försörjningsstödet, enligt SSR:s rapport. För en ensamstående i Stockholm, med en genomsnittlig boendekostnad, ligger försörjningsstödet exempelvis på 10 805 kronor i månaden efter skatt.
– Många säger att det är orimligt att ersättningen i a-kassan ligger under existensminimum, men det är så verkligheten ser ut. Och när politikerna inte gör någonting på tolv år, oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur, skickar det en tydlig signal om att man accepterar en väldigt låg välfärdsnivå, säger Ursula Berge.
Förändringen av sjukförsäkringen visar liknande trender i och med att sjukpenningen har halkat efter reallöneutvecklingen. Dessutom lever allt fler ålderspensionärer i fattigdom och sedan år 1994 har underhållsstödet för ensamstående föräldrar nästan legat helt stilla, vilket Flamman har skrivit om tidigare.
”Längre ifrån arbetslinjen”
En följd av att trygghetssystemen faller isär är att allt fler tvingas ansöka om försörjningsstöd. Enligt statistik från Socialstyrelsen har endast en av sju det stödet av de skäl som lagen syftade på – att vara ”en tillfällig hjälp” och ”det sista skyddsnätet”. Närmare varannan, 115 000 personer, har det enbart för att de är arbetslösa. 35 000 för att de är sjuka med läkarintyg.
– Om ingenting förändras så kommer tiden mellan jobb att förlängas. När du får 80 procent av lönen i a-kassa kan du fokusera på att hitta ett nytt jobb, men som det ser ut just nu måste du lägga all tid bara på att få ekonomin att gå ihop. Då kommer vi längre ifrån arbetslinjen, och idén om full sysselsättning, och allt närmare en bidragslinje, säger Ursula Berge.
I grund och botten anser Akademikerförbundet SSR att varje trygghetssystem ska ta hand om de sina. En arbetslös borde befinna sig i arbetslöshetsförsäkringen och en sjuk med läkarintyg i sjukförsäkringen. Detta i och med att varje system – som Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och Försäkringskassan – är experter på sitt respektive fält.
– Om rätt person befinner sig på rätt plats så blir systemen effektivare då respektive personal vet hur de ska stödja vid exempelvis jobbsök och rehabilitering. Det skapar även bättre förutsättningar för att få ut människor i jobb, säger Ursula Berge.
Otrygghet i svaga system
Enligt en undersökning genomförd av tidningen Kollega tror fler personer att de inte skulle få någon hjälp av skyddsnätet i Sverige, än personer som tror att de skulle få hjälp. Förtroendet är lägst för Arbetsförmedlingen och socialtjänsten; exempelvis tror endast 17 procent av de tillfrågade att Arbetsförmedlingen skulle vara till hjälp i jakten på ett nytt jobb. Högst förtroende har a-kassan och facket – 66 respektive 64 procent tror att de skulle få rätt hjälp av dessa.
– Svaga trygghetssystem skapar mer otrygghet. Om man höjer taket i a-kassan eller låser den till exempelvis prisbasindex, så att merparten får ut 80 procent av lönen, kommer det finnas ett starkare skäl för att vara med i a-kassan, säger Ursula Berge och fortsätter:
– Då kommer vi att få en smidigare arbetsmarknad, mer vilja till rörlighet, mindre inlåsningseffekter i arbetslivet och större tillit till trygghetssystemen. Människor kommer våga skaffa barn och byta jobb – vilket är nödvändigt för samhällets utveckling och i högre grad liknar en arbetslinje.
Flamman har varit i kontakt med Linda Norberg, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson, M. Hon hänvisar till de moderata riksdagsledamöterna Jessica Polfjärd, ordförande i arbetsmarknadsutskottet, och Gunnar Axén, ordförande i socialförsäkringsutskottet.
När Flamman kontaktar Moderaternas pressjour blir vi ombedda att mejla våra frågor, så att en av pressekreterarna kan vidarebefordra dem till rätt person. Svaren kom dessvärre inte in i tid innan Flammans pressläggning.