– De som drabbas hårdast är de med kort utbildning.
Det säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
– De lämnar arbetsmarknaden tidigare och har kortare livslängd än de med längre utbildning.
LO har nyligen släppt en rapport om effekterna av dagens pensionssystem.
Rapporten visar att en genomsnittlig industriarbetare måste jobba två år mer än när pensionsreformen genomfördes.
Anledningen är att medellivslängden 2011 är cirka två år längre än 1995, som var det år man utgick ifrån då beräkningarna till det nya pensionssystemet gjordes.
Det kan tyckas rimligt att längre livslängd också betyder längre arbetsliv. Men LO påpekar att förbättrad hälsa och längre livslängd är en genomsnittlig förbättring, som inte kommit alla till del, och att många av LO-förbundens medlemmar inte ens kan arbeta fram till 65 år.
År 1995 beräknades att en heltidsarbetande industriarbetare efter 45 yrkesår skulle kunna få 62 procent av slutlönen i pension. Idag får samma industriarbetare 54 procent av slutlönen. För att få 62 procent skulle det krävas pension vid 67 års ålder.
EU-parlamentet röstade i förra veckan för den så kallade grönboken om pensionerna. En grönbok är inom EU ett diskussionsunderlag. Enligt den ska EU kunna ange vad som är en rimlig pensionsnivå. Men i Sveriges riksdag är partierna överens om att de enskilda medlemsländerna ska ha avgörandet.
Fotnot: Med det tidigare ATP-systemet beräknades pensionen utifrån de 15 bästa åren av 30 arbetade år. I dagens system finns en broms som automatiskt sänker pensionerna om de kostar för mycket. Bromsen blev föremål för en översyn när finanskrisen slog till 2009.
