Uber lägger ner tjänsten ”Uberpop” i Sverige utan strid. I Frankrike organiserade man egna demonstrationer mot lagförslag om att skärpa reglerna kring taxilicenser och i USA har man använt sig av välbetalda lobbyister, kändisar och politiker samt hotat ”gräva fram smuts” om kritiska journalister (The Guardian 18/11, 2014).
Sverigechefen Alok Ahlström gjorde ett sista försök att beskriva verksamheten som en form av ”samåkning” fri från ”bullshitlicenser” (DN 11/5, 2016) och försökte åberopa ett av företagets mest återkommande argument bakom fördelarna med sin billiga ”matchningstjänst”.
Enligt Uber själva används tjänsten framförallt i Stockholms fattigare förorter. Samma trend har även observerats i USA där republikaner framhållit Uber som en möjlighet att komma åt väljargrupper i städerna som traditionellt röstat på demokraterna, som akademiker, minoriteter och arbetarkvinnor (Reuters 7/7, 2014). Syftet är att utmåla fackföreningar och andra motståndare som teknikfientliga och otidsenliga medan Uber och andra företag i ”delningsekonomin” rentav flyttar makt bort från ”stora taxikarteller” till den lilla människan.
Men det enda den här logiken – att en billigare tjänst rimligen tilltalar den som har mindre resurser – bevisar är den så kallade ”konsumentmaktens” uppenbara tillkortakommanden. Det spelar ingen roll om det handlar om besprutade tomater eller taxiresor för hälften av det vanliga priset. Ansvaret för att garantera löner som går att leva på tillskrivs konsumenten, och när fattiga ”väljer” det billigaste alternativet används det för att legitimera systemet.
Om företaget ägnar sig åt ”spännande och kreativa lösningar”, som moderaten Jessica Rosencrantz hävdar i ett tillskyndade försvar för Uber (SvD 25/7, 2015) eller inte, spelar mindre roll. I höstas sänkte Uber ersättningarna till sina chaufförer med mellan 20 och 25 procent för olika körningar. Samtidigt fortsätter till exempel Taxi Kurir konkurrera om upphandlingarna genom samma beprövade affärsstrategi: Sänkt ersättning för mer eller mindre redan livegna chaufförer. Den som vägrar kan räkna med att bli avstängd från växeln och få sin licens indragen. Precis som Uber bara ”matchar” förare med passagerare som har företagets app och accepterar de ersättningsnivåer som bjuds har de etablerade bolagen monopol på taxiväxlar och priser. Det är samma ”frihet” som erbjuds oavsett teknisk lösning och, märkligt nog, samma vinnare och förlorare.
