”Skottlossning med minst 500 skott avlossat av armésoldaterna inifrån presidentpalatset och vi är helt ovetande om vad som ägde rum”, rapporterar Emanuelsson.
Ännu har det inte klargjorts exakt vilka som varit föremål för skotten, men tusentals människor har gjort fredligt motstånd till stöd för den avsatte, folkigt valde presidenten Manuel Zelaya. De protesterande säger sig vara beredda att stå kvar tills kuppen är besegrad, trots utegångsförbudet, meddelar Dick Emanuelsson.
Vidare berättar Emanuelsson att ledaren för Vänsterpartiets broderparti PUD, med fem deputerade i kongressen, sårades i morse när armén besköt hans hus. Han lyckades slingra sig ur den militära omringningen och har gått under jorden.
”Alla slags kommunikationer med landet är avskurna medan 30 000 honduraner har omringat presidentpalatset där cirka 1000 armésoldater har ockuperat palatset. Hittills har allt gått lugnt till men uppmaningen från hela den samlade folkrörelsen är att isolera statskuppen som har kongressens, åklagarämbetets och hela det politiska etablissemanget mot presidenten och folket; det är en liten isolerad korrumperad ekonomisk och politisk elit i sällskap med ett antal generaler som styr statskuppen. Delar av polisen stöder presidenten”, skriver Flammans Emanuelsson.
I morgon är det generalstrejk i hela landet för att tvinga militären att lämna makten.
Militären har förklarat att Zelaya ska ha avgått på grund av att hans mor avlidit, något som inte bekräftas av någon annan källa, och allra minst den folkvalda presidenten som i sin exil i Costa Rica menar att han är den rättmätiga presidenten.
– Det här var en elit som vill hålla landet i en extrem fattigdom, låter president Zelaya meddela enligt BBC.
Bakgrund
I går söndags kom rapporterna om att Honduras president kidnappats och förts till Costa Rica. Men folket visar fortfarande sitt stöd för presidenten.
I söndags hade 30 000 personer samlats utanför presidentpalatset vid middagstid, och antalet ökade hela tiden. I flera städer vid Atlantkusten har polisen allierat sig med folket, mot marinen som står på kuppmakarnas sida.
OAS:s generalsekreterare Inzulza kommer idag måndag till Honduras men under söndagen stod kongressens ordförande, kuppmakaren Roberto Micheletti, i begrepp att svära presidenteden.
Igår söndag skulle ett val ha hållits, där folket skulle ta ställning till en framtida folkomröstning om konsitutionen.
Händelserna i veckan som gick
Läget i Honduras skärptes rejält efter att Högsta domstolen rev upp ett beslut av presidenten, som sent i onsdags kväll avsatte landets ÖB, vilket fick de fyra andra vapengrenscheferna att lämna in. Försvarsministern, som kallas ”marrica”, feg hund, lämnade också in.
I det läget befann sig landet i princip i ett läge med en teknisk statskupp och totalt politiskt tomrum.
Detta förstärktes ytterligare efter att åklagarämbetets poliser, på order av riksåklagaren, beslagtog allt valmaterial som skulle ha distribuerats från landets största flygbas, till landets 198 kommuner och byar. Kongressen beslöt att anta en motion där ”presidentens uppförande och agerande skulle utredas av en kongresskommission som skulle komma fram till att han var otillbörligt på sin post och därmed ställas inför rätta”.
Presidenten omringades på onsdagskvällen av landets folkrörelser; bönder, arbetare, LO, ursprungsbefolkning med flera. Han höll han ett tal som avslutades med en uppmaning till folket att göra honom sällskap till en plats som han inte tänkte avslöja förrän de hade kommit dit. Men alla visste mer eller mindre att det handlade om landets törsta flygbas där allt valmaterial var kidnappat av de korrupta åklagarna.
I det läget hade media fortfarande frihet att verka, och tv sände direkt när presidenten gick i spetsen för tusentals honduraner, de mest fattiga och som krävde att portarna till basen skulle öppnas för att återerövra valmaterialet. Hundratals tungt beväpnade soldater och befäl hade inget annat att göra än att öppna grindarna och släppa in massorna som vällde fram och delvis sprang upp till centrummet för hangarerna där valmaterialet fanns. Tre stora lastbilar kördes fram och lastades fulla och kördes därefter ut och till presidentpalatset där de befann sig under ”poder popular”, folkmaktskontroll. Det var meningen att 200 lastbilar skulle köra ut allt material till landets 198 kommuner och det är frivilliga krafter som hade anmält sig till detta. Hundratals taxibilar gjorde samma sak i de större städerna.
