Det är inte ofta inrikespolitiska utspel kan gynna både Vänsterpartiet och Moderaterna. Men Moderaternas drag att utse Vänsterpartiet som huvudmotståndare i skolfrågor skulle kunna vara en sådan sak.
För er som inte hängt med i turerna: I ett öppet brev till Jonas Sjöstedt uttrycker Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Tomas Tobé oro över vad som skulle kunna hända med den svenska skolan om Vänsterpartiet fick inflytande i en rödgrön regering. Därför utmanar nu Moderaterna Vänsterpartiet på debatt om skolan på en rad orter. Samtidigt passar Tobé på att betona likheterna mellan Moderaterna och Socialdemokraterna i skolpolitiken: ”Socialdemokraterna har numera anslutit sig till de skolreformer som Alliansen har infört och dessutom verkar de i grunden överens med oss om vägen framåt”.
Det här är inte dåligt för Vänsterpartiet. Att som ett mindre parti i opposition bli utsedd till en slags huvudmotståndare av det största regeringspartiet ger dels uppmärksamhet och visar dels på att V är relevant i skolfrågor. Tomas Tobé säger att han är orolig över V:s skolpolitik. Det vill säga han är orolig för att vänsterns skolpolitik vinner inflytande bland väljare. Skulle Vänsterpartiet betraktas som ett gäng knasbollar med verklighetsfrånvända förslag om skolan som inte ens hade stöd i den yttersta S-vänstern, skulle det inte dimpa ner stora debattutmaningar från Moderaterna. Oavsett hur olustigt Tomas Tobé än upplevde det.
Vänsterpartiet borde också se det som ett bra tillfälle att komma ut med sin skolpolitik. Partiet har på många sätt lyckats sätta agendan i den politiska debatten om vinster i välfärden. Där finns en stor majoritet bland väljarna som stödjer ett förbud mot vinstuttag i skattefinansierad välfärdsverksamhet. Kanske blir riskkapitalisternas härjningar också extra tydliga i skolvärlden, med glädjebetyg för att locka och hålla kvar elever, skolor som går i konkurs mitt i terminen och elever som nekas plats för att de misstänks vara ”resurskrävande”. Också Vänsterpartiets krav på en återförstatligad skola har brett stöd bland lärare. V:s skolpolitik är med andra ord populär.
Men det bygger förstås på att skoldebatterna vinns. Annars kommer de bli ett tillfälle då moderata skolpolitiker trummar in budskapet om att Vänsterpartiet vill lämna friskoleelever vind för våg och införa en betygsfri flumskola.
Att Moderaterna utmanar Vänsterpartiet på debatt beror förstås inte på något allmänt vurmande för att synliggöra de politiska skiljelinjerna inför valet. Det här utspelet går i samma linje som när Stockholmsmoderaterna i höstas tackade Socialdemokraterna för ett gott samarbete. Eller för den delen som Moderaternas skatteutspel nyligen, där Anders Borg nästan framstod som mer skattevänlig än Magdalena Andersson. Problemet är att en här typen av triangulering fungerar så länge Socialdemokraterna ligger så nära alliansen. Det stämmer ju att Socialdemokraterna i mångt och mycket är överens med Moderaterna i skolfrågor. Det är något som borde leda till en större och mer genomgripande diskussion bland socialdemokrater.
En annan intressant sak med M-utspelet är att det kommer från just Moderaterna. Inte från allianskollegan Folkpartiet, vars partiledare är skolminister. För Vänsterpartiet och Moderaterna är det gynnsamt att andra än Jan Björklund tar initiativet i skolfrågor. Men för allianssamarbetet är det inte lika välgörande att det största partiet profilerar sig i FP:s hjärtefråga.