Vänsterpartiets ledning har agerat rätt när man ställt sig utanför överenskommelsen om Afghanistan. Frågan är vad som händer med det rödgröna samarbetet nu. Flamman har intervjuat två inom Vänsterpartiet, som tidigare har haft olika utgångspunkt kring samarbetet.
Inför Vänsterpartiets kongress i våras lade Mikael Persson från Skåne en motion om att avbryta det rödgröna samarbetet i den form som det existerade då.
– Jag tycker att partiets agerande nu är glädjande och visar på rakrygghet, säger han idag, om att Vänsterpartiet inte har gått in i uppgörelsen om Afghanistankriget.
Den närmaste framtiden hoppas han att de rödgröna partierna kan samarbeta i de frågor där det finns en gemensam åsikt, men att det inte blir något ”påtvingat” samarbete på andra områden.
– Jag hoppas att Vänsterpartiet kommer att gå val på sin egen politik 2014, förstås med insikten om att man inte kommer få 50 procent och förhandlar efter valet.
Stig Henriksson, kommunalråd i Fagersta har tidigare gjort sig känd som en förespråkare för samarbete. Även han anser att partiet har agerat klokt i Afghanistanfrågan.
– Jag ser inget självändamål med en sjupartiöverenskommelse. Det verkar som om V hade kompromissat så långt som det var rimligt.
Vad gäller hur partierna ska gå till val 2014 säger han att det har hunnit rinna mycket vatten under broarna innan dess.
– Jag tror inte man ska dra så mycket slutsatser av månaden efter valet. De här frågorna förtjänar ett lugnare tempo.
Men en brasklapp vill han lägga in.
– Det blev inte så mycket av att bygga underifrån i det rödgröna samarbetet. Jag tror det är rätt att börja med lokala och regionala samarbeten inför nästa val.
