Sommarens torka, värmebölja och oväder har gjort det faktum att väderförhållandena blir allt mer extrema kända för en bred allmänhet. Samtidigt ökar fokus på att anpassa samhället inför framtiden. Enligt SMHI:s klimatmodeller tyder allt på att medeltemperaturen i Sverige kommer fortsätta att stiga.
Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, vill se en central myndighet för klimatanpassning i Sverige.
– Det är ett faktum att planeten redan är varmare men i dag finns det ingen myndighet med centralt ansvar för klimatanpassning som kan hjälpa kommunerna, vilket är under all kritik. Nu är ansvaret i stället uppsplittrat på flera olika myndigheter, säger Jens Holm till Flamman.
Ingen nationell myndighet har alltså ansvar enbart för att arbeta med klimatanpassning. Däremot arbetar ett 30-tal olika myndigheter med förebyggande åtgärder inför framtiden. Vänsterpartiet tycker att en enskild myndighet ska kunna ge till exempel Försvarsmakten i uppdrag att arbeta mot det största hotet vi har i dag, som enligt FN:s generalsekreterare António Guterres, är klimatförändringarna.
Sverige saknar myndighet
– Försvarsmakten har en viktig roll i och med de enorma resurser med fordon, flygplan och annat de besitter, men i dag har de inget uppdrag att arbeta mot extremväder, och det är märkligt eftersom vi har konstaterat att det största hotet mot Sverige är klimatförändringar.
– När vi köper in till exempel helikoptrar kan man också tänka sig att de ska kunna användas för civila ändamål och inte bara militära, säger Jens Holm.
Detta för tankarna till förslag som framförts av Feministiskt initiativ, vilka anser att resurserna i dag fördelas på felaktigt sätt. Utgångspunkten för resursfördelning måste istället vara den forskning som finns i dagsläget, menar Luis Lineo, säkerhetspolitisk talesperson för Fi.
Ingen nationell myndighet har alltså ansvar enbart för att arbeta med klimatanpassning
– Vi måste prioritera om helt enkelt. Det betyder inte att vi ska skrota försvaret men att fokus och resurser måste ligga på det som är relevant här och nu. Det finns ingen forskning på att en upprustning av försvaret leder till mindre krig, men det finns forskning här och nu om att klimatförändringarna kommer att ge oss framtida problem. Varför upprustar man inte för det i stället, frågar sig Luis Lineo.
Det är dock oklart hur en central myndighet av det slag som Jens Holm vill se skulle se ut i praktiken. Till exempel skulle det kunna handla om en befintlig myndighet som får större befogenheter.
– Jag tänker mig att vi antingen arbetar utifrån en myndighet som vi redan har, som MSB eller Naturvårdsverket, eller att vi inrättar en helt ny myndighet för klimatanpassning, säger Jens Holm.
– De ska kunna hjälpa till med att koordinera anpassningen i hela Sverige. Hitta de bästa lösningarna och se till att vi inte gör om samma misstag i framtiden.
Europeisk solidaritet
Hittills i år beräknar MSB att omkring 25 000 hektar skog brinner i Sverige, vilket är ett område större än hela Stockholms kommun, eller över 37 000 fotbollsplaner. Skogsbranden som härjade i Västmanland 2014 omfattade 14 000 hektar. Sverige saknar resurser för att ensamt hantera bränderna och har blivit tvungna att be andra länder om hjälp. Totalt har åtta olika europeiska länder deltagit i släckningsarbetet. Via det europeiska centrumet för katastrofberedskap, ERCC, har Sverige fått hjälp med brandflyg, helikoptrar och markstyrkor. Den största styrkan bidrog Polen med, som hittills har skickat 139 brandmän tillsammans med 44 fordon för att bistå vid bränderna i Jämtland.
– Det är fantastiskt bra att vi hjälper varandra över länder, och vi måste också i framtiden vara beredda på att hjälpa till så som vi själva har fått stöd, säger Jens Holm.
– Detta måste vi även ha i åtanke när vi bygger ut till exempel försvaret. Om vi gör denna sorts samarbeten på EU-nivå, baltisk eller nordisk spelar egentligen ingen roll, utan det viktiga är att vi samarbetar mot det extrema vädret.
Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordföranden, går i samma tankebanor. I slutet på förra året föreslog han ett nytt europeiskt system för att hantera naturkatastrofer. En central del i förslaget kallas ”rescEU”. Det kommer att omfatta resurser som bland annat brandbekämpningsflyg och pumputrustning. Tanken är att systemet ska förvaltas av EU och bistå medlemsländerna vid katastrofer när den nationella kapaciteten inte längre räcker till.
”Resurserna i rescEU kommer att sättas in efter begäran av ett medlemsland som drabbats av en svår olycka eller naturkatastrof. Den gemensamma kapaciteten ska bara utnyttjas om den nationella kapaciteten inte räcker till och om frivilliga insatser genom civilskyddsmekanismen inte täcker behoven”, beskriver den cypriotiske EU-kommissionären Christos Stylianides systemet på DN debatt.
Men det finns en oro för att man inte gör tillräckligt för miljön från andra håll inom Europeiska unionen. Under en debatt i riksdagen tog Jens Holm upp riskerna med de handelsavtal som EU sluter med andra länder. I dessa finns det så kallade investeringsskydd, som innebär att bolag kan stämma stater när man anser att investeringsvillkoren har försämrats, vilket till exempel kan ske när åtgärder tas för att skydda miljön. Han tycker att detta försvårar en progressiv miljö- och jordbrukspolitik.
– En väldigt viktig sak är att EU måste tillåta medlemsländerna att gå före inom miljöområdet. Just nu lägger de i stället krokben. Ett exempel är nybilsförsäljningen: Vi vill förbjuda försäljning av bensin- och dieselbilar till år 2025. Som det ser ut nu så är det inte helt klart att EU kommer tillåta oss att göra det. EU måste höja sina klimatambitioner.
– Jag känner mig också väldigt oroad över handelsavtalen. Om Sverige vill införa hårdare regleringar mot till exempel gruvindustrin så kan bolag utifrån stämma oss. Politiken måste göras om för att se över klimatförändringarna för vår planet.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.
