För den sittande presidenten Hugo Chávez är det tredje gången han ställer upp. Men det är inte samme Chávez som tidigare. Han är cancersjuk och har sedan juli 2011 genomgått tre operationer och kemiska processer. Frågan alla i Venezuela ställer sig är om han klarar sig fram till den 7 oktober i år.
– Vi måste ta i beaktande det värsta scenariot och i detta kommer minst tre personer i Chávez’ omgivning att träda fram som hans efterträdare med målet att försöka uppvisa en institutionell stabilitet.
De ”tres gäng”
Det säger ”Juan Perez” till Flamman. Han har kännedom om kretsen kring Chávez och vill inte framträda med sitt namn på grund av närheten till makten och med risk för att förlora jobbet. Han är mycket skeptisk till utvecklingen i Venezuela som han anser utnyttjas av politiska krafter eller skrupulösa personer i Chávez’ närhet.
– De tre som utpekas är utrikesminister Nicolas Maduro, som representerar den mest korrumperade delen av facket. Diosdado Cabello, Nationalförsamlingens ordförande som representerar ett korrumperat skikt ur militären varifrån han själv kommer. Den tredje är Adán Chávez, bror till Chávez och guvernör i delstaten Barinas som representerar den politiska klass som har sprungit fram ur Chávezlägret.
Ingen av dem har något folkligt organiserat stöd men de förfogar över makt inom vissa samhällssektorer. Ingen av de tre är intresserade av att revolutionen fördjupas. Deras ambition är i stället ett politiskt och ekonomiskt status quo som vi har levt under i 13 år, säger Juan Perez.
Under 2008 konstituerades Venezuelas Förenade Socialistparti, PSUV som fick en massanslutning med fler än sex miljoner medlemmar med Chávez som ordförande.
– PSUV betraktas som en ineffektiv valapparat. Partiet är helt skilt från den sociala kampen och rörelserna. Partiet saknar genuina ledare med en verklig grundmurad social förankring, hävdar Juan Perez.
Oppositionens käpphästar
Under Chávez 13 år har den extrema fattigdomen minskat från 20,34 procent 1998, då Chávez vann valet till 8,6 procent 2011. Den ”normala” fattigdomen har sjunkit från 30,4 procent 1998 till 23,3 procent 2011. Enorma satsningar har skett inom infrastruktur, bostadsbyggandet har vuxit starkt, utbildning och hälsovård har också expanderat mycket men inte tillräckligt, säger Juan Perez som menar att också andra frågor upprör venezuelanerna.
– Det handlar om otrygghet och kriminalitet, inflationen och brist på basvaror. Problem med kollektivtrafiken, hälsovård, bostadsfrågor samt en ineffektiv statsförvaltning med en förfärlig byråkrati. Chávez har förlorat röster, men inte så mycket att han kommer att förlora valet mot Henrique Capriles Rodanski, oppositionens kandidat.
Rodanski, guvernör i delstaten Miranda, är en ung man som blev oppositionens presidentkandidat efter ett ”internt” val tidigare i år. Mest känd gjorde han sig när han deltog i försöken att storma och riva den kubanska ambassaden i Caracas under statskuppen i april 2002.
Oppositionen, MUD, Demokratisk enhet, är en brokig skara som består av allt från det socialdemokratiska och korrumperade Accion Democratica till en rad olika högerpartier, alla djupt antikommunistiska. Men de har enats, på uppmaning av USA, för att ha en chans att utmana Chávez i oktober.
USA-intervention?
Deras valprogram är nästan identiskt med alla program som den politiska högern presenterar vid val i dagens Latinamerika. Men i Venezuela föreslår de också att oljeinkomsterna inte ska investeras i arbete, offentliga satsningar på infrastruktur eller sektorer som kan ge venezuelanerna ett bättre liv. I stället föreslår MUD att dessa inkomster ska fördelas mellan venezuelanerna, en populism som därmed för Venezuela tillbaka till tiden före 1998.
– Skulle Chávez dö kommer detta sannolikt att framkalla ett kaos och kris där det är mycket möjligt att krisen förvandlas till förspelet till en intervention som skisserats av USA. Det andra scenariot är en statskupp, baserad på en situation där regeringen saknar kraft, eller Chávez´ hälsa är kritisk och att skillnaden i valresultatet är hårfint och oppositionen anklagar Chávez för valfusk, menar Juan Perez.
Han ser också att oppositionen är förvånande lugn, att den inte ger valet ett större intresse och att den känner att den ändå kommer att ta makten, fast med andra medel.
Hemlig video
Det är i det ljuset man ska se bildandet av en ny kontinental front mot Venezuela och Chávez, bildad av den förre colombianska presidenten Alvaro Uribe. I den ingår raden av världens mest omtalade politiker från den högerkanten som Jose Maria Aznar, kuban-amerikanen Carlos Montaner, Maria Vargas Llosa med flera.
Redan i mitten av november förra året avslöjades Uribe på plats i Caracas i en hemlig video som läckte ut. I den instruerade Uribe MUD och oppositionen i Venezuela hur de bör föra kampen mot Chávez.
– På tioårsdagen av konspirationen och statskuppen mot president Chávez, fortsätter planerna på att rulla tillbaka historien. Men Venezuelas folk kommer inte stillatigande att åse hur fascisterna återigen försöker återta makten, sammanfattar Juan Perez.
