Det har hunnit gå tre veckor sedan terrordåden i Norge. Landet är fortfarande till stor del i chock och sorg. Samtidigt är det ungefär en månad kvar till kommunal- och fylketingsvalen i landet. Valrörelsen skulle egentligen vara i full gång, men samtliga partier har kommit överens om att skjuta på starten på valkampanjandet fram till lördag den här veckan.
– Partiledarna har varit relativt lugna, det har gett utrymme för andra att yttra sig. Jag har sett många som vanligtvis inte deltar i den politiska debatten uttala sig, säger Turid Thomassen, partiledare för det mindre vänsterpartiet Rødt.
Hur ska då vänstern i Norge gå vidare efter vad som skett? Bjørgulv Braanen, chefredaktör på Klassekampen tror inte det är produktivt att tänka i termer av att driva kampanjer mot Fremskrittspartiet. Snarare behövs ett större grepp där man analyserar varifrån konspirationsteorier kring muslimer och ”Eurabien” kommer ifrån.
– Förutom att driva en traditionell vänsterpolitik är det min uppfattning att man måste lokalisera och isolera nyfascismen.
Här tycker han att media har ett ansvar.
– Fram tills att det här hände har den ideologin fått för mycket spelrum.
Har vi gjort vårt jobb?
Inom Sosialistisk Venstreparti (SV) har man diskuterat om partiet kunde ha gjort något annorlunda tidigare.
– Det är gärningsmannen som har ansvar för sina handlingar, men samtidigt har vi alla ett ansvar. Har vi gjort vårt jobb? Har vi varit snabba nog att säga ifrån mot rasister? säger Silje Schei Tveitdal, partisekreterare i SV.
Alla tre är eniga om att det kommer att bli en mycket annorlunda valrörelse.
– I princip vartenda samhälle i Norge har någon som var på Utøya, eller som har en anhörig som var där. Det här har slagit mot landet från norr till söder, säger Bjørgulv Braanen.
Samtidigt har det också gjort att det finns ett starkt engagemang för att hedra offren. En liten by kan samla hundratals människor till ett fackeltåg.
– Det har nog inte varit så här mycket aktivitet sedan frigörelsedagen 1945.
Både Bjørgulv Braanen och Silje Schei Tveitdal tror att det kanske är för tidigt att dra alltför långtgående politiska slutsatser om vilka effekter terrordåden kommer att ha.
– Vi är fortfarande djupt präglade av vad som har skett, men vi i SV håller på att analysera både hur det kunde ske och hur vi ska bidra till debatten i framtiden, säger Silje Schei Tveitdal.
I valkampanjen hade SV redan från början tänkt satsa mycket på att tala om ett öppet och inkluderande samhälle. Nu säger Silje Schei Tveitdal att partiets paroll ”olika människor, lika möjligheter” känns än mer aktuell.
Bjørgulv Braanen säger att det åtminstone på kort sikt verkar som om traditionella
socialdemokratiska värderingar om ett egalitärt och solidariskt samhälle har stärkts.
– Människor vänder sig till det som Norge har varit och det de önskar att det kommer att vara och det är ett socialdemokratiskt Norge.
Tvärtemot vad man kanske hade kunnat tänka sig är det allt fler som väljer att bli medlem i ett politiskt parti. Och åtminstone tillfälligt tycks den hårda rasistiska och antimuslimska jargongen ha tonats ner.
– Det ger mindre grogrund för rasism, nu säger folk ”hallå du är rasist?” om någon kommer med ett sådant yttrande, säger Turid Thomassen.
Hon hoppas att den utvecklingen håller i sig och att vänstern i Norge har ett stort ansvar.
– Ska rasister ha en demonstration måste det komma en motdemonstration. Vi måste ha analyser, men det måste också leda till en praktisk politik.