Under onsdagskvällen höll många av Vänsterpartiets partiföreningar valutvärderingsmöten runt om i hela Sverige. Ett litet steg för teknikutvecklingen och ett stort steg för Vänsterpartiet var att Jonas Sjöstedt höll ett Youtube-sänt tal till alla partiföreningsmöten. Han inledde med att tacka alla för en fantastisk valrörelse och redovisade på hur många ställen vänstern gått fram lokalt.
En viktig del i talet handlade givetvis om det parlamentariska läget. Sjöstedt beskrev hur Lövfen på en gång klargjort att V inte hade en plats i regeringen. Han talade om politiska frågor där Vänsterpartiet kan ställa krav i förhandlingarna med S och MP, som till exempel satsningar på infrastruktur. Men man kan tänka sig att det framför allt hölls ett kollektivt andetag när han förklarade för partiföreningarna att de nog skulle ställa valstugorna i någons trädgård och inte sälja dem riktigt än. nyval (den officiella benämningen är extra val) är, trots att ingen verkar räkna med det, ett möjligt alternativ om Stefan Löfven fortsätter att ignorera Vänsterpartiets krav.
Jonas Sjöstedt kommer att ha en stark ställning i sina förhandlingar med Stefan Löfven och kan räkna med utdelning i vinstfrågan. Det är ett högt spel som också kan ge utdelning. Ett nyval skulle inte nödvändigtvis vara bra för Vänsterpartiet. Feministiskt initiativ skulle få fler stödröster, SD skulle växa ytterligare och skapa kaos i riksdagen och Socialdemokraterna skulle tappa många vänsterväljare till Vänsterpartiet. Vänsterpartiet skulle kanske växa något, men till vilket pris?
I slutändan handlar detta ändå om mer än spelteori. Om Vänsterpartiet inte gör sitt bästa för att upprätthålla vänster-höger-dimensionen i politiken. Vem ska då göra det? I ett läge där till och med LO ropar på uppgörelser med nyliberalen Annie Lööf och batongliberalen Jan Björklund måste det finnas politiska alternativ för att undvika att den enda tydliga politiska motsättningen i riksdagen blir den mellan Sverigedemokraterna och resten.
Jimmie Åkesson hotade under onsdagen med nyval. Annie Lööf och Jan Björklund har än så länge avfärdat all form av samarbete som bygger på något annat än fortsatt kärnkraftsutveckling och löften om att ha kvar krogmoms och lägre arbetsgivaravgifter. Naturligtvis kan Jimmie Åkesson sätta allt ur spel om Sverigedemokraterna väljer att rösta på alliansens budget i december. Då spelar det alls ingen roll hur Vänsterpartiet röstar.
Så mycket viktigare då att Vänsterpartiet är principiella, står på sig i sina krav och håller vad de har lovat i valrörelsen. Om de inte får något de är nöjda med av Stefan Löfven i frågan om vinster i välfärden fäller de antagligen budgeten och därmed regeringen. Och allvarligt, trodde någon egentligen att något annat var möjligt? Vilken politiker går först ut så stenhårt som Jonas Sjöstedt har gjort för att sedan vika sig platt vid första motgång? Går man så tydligt till val på en fråga får man också agera därefter.