I Sverige äts alldeles för mycket animalier. Bara nio procent av invånarna äter tillräckligt med frukt och grönt enligt en aktuell undersökning från Folkhälsoinstitutet. Det är mycket allvarligt med tanke på att de nya nordiska kostråden speciellt varnar för hög konsumtion av rött kött, smör och charkuterier som korv. Och den gröna maten som är bra för hälsan är dessutom bra för klimatet och miljön. Därför bör kommunpolitikerna besluta om att varannan dag servera helt vegetariskt i skolmatsalarna.
Över hundra forskare och experter från Norden har granskat det aktuella vetenskapliga läget angående sambanden mellan det vi äter och olika sjukdomar. Tusentals vetenskapliga studier har gåtts igenom. Enligt dem minskar risken för sjukdom med en kost med mycket frukt och grönt, fibrer och vegetabiliska oljor. Medan rött kött, chark och hårda animaliska fetter som smör och snabba kalorier ökar risken för en rad allvarliga sjukdomar.
Förutom sjukdomar leder den höga köttkonsumtionen till många svårartade miljöproblem. Den globala skogsskövlingen beror till största delen på jakten efter ny odlingsmark som i huvudsak orsakas av den ökande köttkonsumtionen. Världens skogar håller på att krympa från 30 till 22 procent av jordklotets totala landyta enligt en färsk studie av forskare i Princeton som publicerats i Public Library of Science. Det hjälper inte att välja svenskt kött eftersom kraftfodret till djuren, sojan, i regel kommer från skövlade marker i exempelvis Sydamerika. Och FN-rapporten Livestock’s Long Shadow framhåller köttproduktionen som en av de allra största miljöbovarna vad gäller jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, försurning och luftföroreningar.
Förändrade matvanor kan även leda till väsentligt minskade växthusgasutsläpp. Det är ett huvudbudskap i rapporten Ett klimatvänligt jordbruk 2050 som tagits fram av Jordbruksverket. Rapporten lyfter fram den politiskt styrda delen av samhällsekonomin. Skolmåltiderna har en stor potential att påverka människors konsumtionsbeteenden och ge signaler om vilken mat som tillgodoser hållbarhetskriterierna. I samband med skolmatupphandling kan kriterier sättas för lägsta frekvens av vegetariska dagar och maximal köttmängd per genomsnittlig serverad portion.
Politiska styrmedel behövs för att hållbara matval ska bli norm. Kommunpolitikerna kan genom styrmedlet ”varannan vegetarisk” hjälpa till att förverkliga de nordiska kostråden och svenska myndigheters miljöråd beträffande en hållbar matkonsumtion.