Inrikes/Nyheter 09 februari, 2017

Vård på webben blev en dyr affär

Numera kan man träffa en läkare via webben. Men med en ny patientlag som gjort det möjligt att söka vård var som helst i landet har det blivit en saftig nota för en del landsting.

Den som söker vård knappar in på en webbtjänst och får prata med en läkare via sin dator eller mobiltelefon. Det kostar som ett vanligt läkarbesök på vårdcentralen. Men vad många inte vet är att det kan bli en dyr nota för det egna landstinget.
Förra året valde exempelvis region Jönköping att satsa på webbaserad vård. Vårdcentralen Wetterhälsan gjorde en upphandling med företaget mindoktor, som erbjuder webbaserade vårdtjänster. Dessutom har kry.se avtal med läkarhuset i Tranås.
Sedan 2015 finns en ny patientlag som gör att patienter kan välja fritt vilket landsting de vill söka vård i. Sedan faktureras landstinget som personen är skriven i för utomlänsvård. Den nya lagen var kanske främst tänkt att underlätta för den som råkar bo nära en länsgräns eller tillfälligt befinner sig på annan ort. Men med ny teknik blev det ett annat resultat.
Sedan webbvård blev tillgänglig inom region Jönköping har närmare 20 000 personer utanför regionen använt sig av tjänsten. Enligt regionens egna uppgifter är det fler utifrån som använt sig av tjänsten än vad Jönköpingsborna själva har gjort.

Dyr nota i Skåne

För region Skåne har det blivit dyrt. Exakt hur många skåningar som sökt sig till webbläkaren är oklart, då vårdcentralerna inte gör skillnad på fysiska besök och webbmöten i sin fakturering. Men regionen räknar på att det rör sig om runt 1 200 webbmöten och en kostnad på runt 2,5 miljoner kronor. Något som man tycker är oskäligt. Framför allt reagerar man på att Region Jönköping valt att fakturera för den webbaserade vården som vanliga, fysiska läkarbesök.
”’Överfaktureringen’ motsvarar 1-2 mkr, beroende på vilket pris som kan anses skäligt och denna summa förväntar vi oss att Region Jönköpings län krediterar Region Skåne”, skriver Region Skånes tillförordnade ekonomidirektör Charlotte Karbassi i ett brev till Region Jönköping.
– Vi vill framförallt få till en diskussion kring hur prissättningen på webbtjänster ska gå till, säger Lars Åke Rudin, ekonomidirektör Region Skåne.
– Jag kan bara konstatera att i dag finns inte det och region Jönköping har i dag fakturerat för fysiska besök, fast vi vet att webbaserade är betydligt billigare, fortsätter han.
Ofta rör sig webbkontakterna med vården om snabba virtuella möten om mindre allvarliga hälsoproblem. Företagen som erbjuder webblösningar säger själva att långt ifrån alla åkommor lämpar sig för webbaserad vård.
Sydöstra regionen hade inte ett särskilt pris för webbaserade läkarbesök under 2016. Men region Skåne menar att ett webbesök enligt 2017 års prislista ska kosta 1200 kronor. Det motsvarar drygt hälften av vad ett fysiskt läkarbesök kostar. Dessutom hänvisar man till andra regioner som enligt uppgift ska ha ännu billigare avtal med webbaserade läkartjänster.
På region Jönköping håller man inte med.
– Vissa besök är dyrare, andra billigare, tanken är att det ska jämna ut sig, säger Jonatan Vincent, controller, Region Jönköping.
Dessutom menar han att de webbtjänster som erbjudits i Region Jönköping är mer avancerade än andra, billigare alternativ. Enligt Jonatan Vincent har inte Jönköping tjänat något på webbtjänsten.
– Vi fakturerar det som det kostar oss. Vi har inget avtal med varken kry eller mindoktor. Vi har avtal med Läkarhuset i Tranås och Wetterhälsan. Sedan hur mycket de här vårdcentralerna betalar i sin tur till de som levererar tjänsten vet jag inte, det är mellan två privata företag.
Han påpekar också att den patientlagen gör att regionen inte får neka patienter från andra län vård. Webbaserad vård är en tjänst som många efterfrågar och som är här för att stanna, tror Jonatan Vincent.Samtidigt påpekar han att det fortfarande finns en del barnsjukdomar och efterlyser tydligare förhållningsregler.
Webbvården har även blivit en diskussion inom Sveriges kommuner och landsting. SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog skriver i ett mejl till Flamman:
”Det är Region Jönköping som har avtal med en vårdcentral som i sin tur har underavtal med ett företag som levererar webbbaserad vård. Jönköping betalar dem som ett vanligt läkarbesök och fakturerar sedan de andra landstingen enligt riksavtalet för läkarbesök. I och med fritt vårdval kan alla i landet använda webb-doktorn.
De andra landstingen är inte nöjda och SKL har fått i uppdrag att utreda hur detta ska hanteras.Någon regel finns inte ännu utan SKLs tjänstemän tar fram ett förslag, och sedan får landstingen besluta hur de ska göra.”
Utredningen beräknas ta några månader.

Inrikes/Nyheter 15 april, 2025

Kampanj vill samla 300 000 – i protest mot ”mjäkig” vänster

Sanktioner mot Israel och motstånd mot sionism är en av de tio punkterna på Folkets rösts kravlista. Foto: Johan Nilsson/TT.

Kampanjen Folkets röst vill samla dem som inte känner sig representerade av dagens rödgröna partier. Inför valet 2026 lanserar man en kravlista – och vill få tre procent av väljarna att rösta kollektivt.

– Vi vill vara tydliga med att våra röster inte längre är gratis, säger Fayyad Assali till Flamman.

Han är talesperson för Rättvisa för alla, en av grupperna bakom initiativet Folkets röst. I måndags gick de ut med en politisk kravlista inför valet 2026.

På listan finns punkter som avskaffade visitationszoner i förorten, återinförande av permanenta uppehållstillstånd och avgiftsfri sjukvård och kollektivtrafik. Men också krav på att ”fördöma USA:s imperialism” och förklara sionism som en ”rasistisk bosättarkolonial ideologi”.

”Palestiniernas rätt till historiska Palestina och folkmordet i Gaza ska officiellt erkännas”, skriver de i listan som offentliggjordes i början av veckan. De ställer dock inget formellt krav på att partierna ska skriva under på en enstats- eller tvåstatslösning.

– Lösningen är inte att prata i termer av statsgränser, utan att tillämpa internationell rätt: rätten för palestinier att återvända, få upprättelse och att krigsförbrytare lagförs, säger Fayyad Assali.

Han beskriver kampanjen som delvis inspirerad av initiativet Muslim Vote i Storbritannien och Uncommitted-rörelsen i USA, som bildades för att sätta press på kandidaterna under de båda ländernas val 2024.

– Rent krasst kan man säga att det är en lista som har ett postkolonial analys. Den berör alla frågor som är som en konsekvens av kolonialismen, säger Fayyad Assali.

Folkets röst riktar sig framför allt mot de tre rödgröna partierna på vänsterkanten: Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

– De har varit mjäkiga, ryggradslösa och historielösa sedan folkmordet började, i synnerhet partiledningarna.

Han menar att Vänsterpartiet är de som i dagsläget ligger närmast att uppfylla kraven på listan, men är kritisk till partiets inställning till Nato och DCA-avtalet.

– Den amerikanska imperialismen är inget man faktiskt går ut och pratar om.

Men Vänsterpartiet var ju emot både Nato och DCA?

– Vad folk skriver i partiprogram är mindre viktigt. Vad man ger uttryck för är att det finns ett status quo som vi måste acceptera, och man undviker att motarbeta det i praktiken.

De har varit mjäkiga, ryggradslösa och historielösa sedan folkmordet började, i synnerhet partiledningarna.

Han är även kritisk mot partiets agerande i Palestinafrågan, och exemplifierar med när ledaren Nooshi Dadgostar i höstas poserade med en keps till stöd för den amerikanska presidentkandidaten Kamala Harris, såväl som Dadgostars och Jonas Sjöstedts val att inte tala på första maj i Stockholm, där bandet Kofia skulle uppträda med låten ”Leve Palestina”.

– Rasifierade i Sverige såg att de inte representerar våra intressen när det väl gäller, utan de använder oss som röstråvara och slänger oss sedan under bussen. Vi känner inte att några partier har vår rygg.

Nu planerar Folkets röst en ”fyraprocents-kampanj”, där de hoppas samla 300 000 människor, eller fyra procent av väljarna, i en gemensam namninsamling. Strategin bygger på att dessa sedan kollektivt ska rösta på det parti som lyckas uppfylla samtliga krav på listan – och annars inte rösta alls.

– Partierna till vänster måste ta ansvar för sina egna misslyckanden med att vara en faktisk opposition som representerar oss. Här ger vi dem en chans att möta våra förväntningar.

Ett knappt dygn efter lanseringen har kampanjen fått ihop omkring ett par hundra underskrifter. Fayyad Assali hoppas dock på betydligt fler, och vill nå hälften av målet redan i september.

– Även om vi bara lyckas samla tre procent så handlar det om att visa vilken kraft som finns, säger han till Flamman.

– Vill man ha kollektivets röster så måste man lyssna.

Flamman har sökt Vänsterpartiet, som tackat nej till att kommentera.

Kravlistan till partierna

  • Stopp på repressiva åtgärder och kriminalisering av svarta och bruna människor.
  • För svarta och bruna människors rättigheter.
  • Mot islamofobi och demonisering av muslimer.
  • Mot reaktionär migrationspolitik.
  • Mot exploatering av Sápmi och förtrycket av samer.
  • Mot USA:s imperialism och västvärldens koloniala projekt.
  • Mot sionism och för sanktioner mot Israel.
  • För ekonomisk rättvisa.
  • För en likvärdig utbildning.
  • För en dekolonial klimatpolitik.
Kommentar/Kultur 14 april, 2025

Vem tar vem? Nya gänget på SVT:s parsåpa ”Gift vid första ögonkastet”. Foto: SVT.

Än en gång förvandlas hela Sveriges vardagsrum till en mottagning för parterapi. Bakom framgången för ”Gift vid första ögonkastet” ligger den trygga drömmen om att kärlek är något som kan kontrolleras av experter.

Tolfte säsongen av Gift vid första ögonkastet. Redan?

Med den slaka vintersäsongen av GVFÖ och nyligen avslutade Love is blind i bagaget hade jag inte hunnit börja längta efter relationella problem av typen ”hur ska vår vardag gå ihop när han är kvällsmänniska och jag vaknar vid nollsex?”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
TV 12 april, 2025

Grillen #3: ”Pappa, kan vi fira jul utan el i år?”

I veckans Grillen: När ska Elon Musk börja kampanja för Sverigedemokraterna, vilken historisk era är sexigast och varför är det så kul att håna Liberalerna?

Vi gästas dessutom av Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena och författare till boken Dyrtider, för att prata om varför kaffet har blivit så dyrt – och matjättarnas roll i inflationen.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Om avsnittet

Medverkande:
Leonidas Aretakis
Paulina Sokolow
Jacob Lundberg

Gäst:
Elinor Odeberg

Vinjett:
Kornél Kovács

Kamera:
Javier Cordova

Klippning:
Petter Evertsen

Kultur 12 april, 2025

Kodnamn: Sociolog

IB-affären är fortfarande en av Sveriges största spionskandaler och spelar en stor roll i Alexandra Franzéns bok. Sedan reformerna som den ledde till menar hon att utvecklingen har gått bakåt. Foto: Moa Bejersten.

Sociologen Alexandra Franzén har skrivit en bladvändare om underrättelsearbetets historia – och oroas av vår tids hemlighetsmakeri.

Sociologen Alexandra Franzén möter mig vid den snurrande entrédörren till Kungliga biblioteket. Hon pratar bred skånska och ser snällare ut än jag hade väntat mig givet hennes specialområde: underrättelseanalys. Jag har läst hennes bok Sanningen ska göra er fria, en bearbetad version av hennes avhandling och en osannolik popsociologisk bladvändare om informationskrig som just kommit ut i handeln.

Själv är jag besatt av spioner. Min vän säger att det gör mig till en pick-me-tjej, men hon har inte förstått. Till vardags oroar jag mig för att bli gripen av främmande makt och att jag inte vet var man får tag i cyanidtabletter. Jag plågas också av irrationell skräck att bli torterad och bara att skriva det känns som jinxarnas jinx. Samtidigt är lockelsen enorm. När en forskare från Försvarshögskolan för ett par år sedan föreslog att vi skulle mötas ”under linden” i Gamla stan gick jag dit, redo att möta mitt öde. Det visade sig vara ett helt vanligt kafé och min själs tulpan sloknade. Tills nu.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kultur 11 april, 2025

”Rinkeby for life” – musikundret i Järva har blivit historia

Foto: Lisa Mattisson.

Sveriges nyaste kulturarv är kantat av triumf och ung död. Med ”Nation av poeter” vill Mohamed Yussuf att unga ska få läsa om sin tid.

Yasin Abdullahi Mahamoud är 18 år gammal när han för första gången blir haffad av polis med vapen innanför jackan. Några veckor tidigare har hans nära vän och dennes bror blivit avrättade inne på ett café i Rinkeby. Alla har nerverna på utsidan och chocken och sorgen förlamar och förvrider själen i en hel by. Trots att vapnet polisen hittar är skjutklart, grips han inte. Lagarna finns där men har ännu inte trätt i kraft. Det här året släpps också hans låt Trakten min. Snart har den spelats en miljon gånger på youtube.

Du kan inte va’ i trakten min om du är inte härifrån, härifrån
Klart att jag får paranoia varje gång jag taggar härifrån, härifrån
Rinkeby for life!

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 11 april, 2025

Ung högerextremist bakom knivmord i Norrköping

Polisavspärrning, samt gärningspersonens självporträtt. Montage. Foto: Johan Nilsson/TT / Privat.

En 30-årig man knivhöggs för två veckor sedan till döds i Norrköping. En 15-årig gärningsman har erkänt sig skyldig. I hans sociala medier blandas hakkors och antisemitiska konspirationer med hyllningar till Elon Musk.

Det var en vanlig söndagseftermiddag i Norrköping, när en 30-årig man attackerades med kniv i området Himmelstalund. Dådet, som skedde för två veckor sedan, ägde rum i en park och i fullt dagsljus. Mannen hittades svårt skadad på platsen och avled sedan på sjukhus.

I ett öppet meddelande på Facebook skriver den mördade mannens pappa att hans son var ute på promenad och pratade i telefon. Hans samtalspartner hörde orden ”nej, nej” – och sedan blev det tyst.

”Bottenlös ångest, saknad, panik och total tomhet är det enda som finns kvar”, skriver pappan på Facebook.

Strax därefter greps en 15-årig pojke, som senare erkände att han dödat mannen. Polisen gick tidigt ut med att man inte kunnat hitta någon koppling mellan offer och förövare. 

Det är en gärningsperson som uppenbarligen rör sig i högerextrema miljöer på nätet.

Nu uppger SVT Öst att man hittat konton på Tiktok och Instagram tillhörande pojken – där högerextremt material florerar. 

– Vi blev inte jättechockerade, säger Morgan Finnsiö, utredare på Expo.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rörelsen 11 april, 2025

Varför kämpar V mot högre löner?

Vänsterpartiet vågar inte tycka annorlunda än Socialdemokraterna, menar debattören. Foto: Jessica Gow/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

En ofta bortglömd ljusstrimma i ett EU präglat av högerpopulism, lågkonjunktur och tullhot är att kollektivavtalens ställning stärks och de sämst betalda arbetarnas reallöner ökar. Förklaringen finns i det direktiv om minimilöner som EU antog 2022.

Vänsterpartiet kämpar emellertid envetet för att framgångarna ska rivas upp. Risken är stor att de blir bönhörda – och därmed omintetgör direktivets två mål.

Det ena är att alla arbetare i EU ska tillförsäkras ”en skälig levnadsnivå”, där minimilöner bör utgöra minst 60 procent av respektive lands medianlön. Det andra är att stärka kollektivavtalens ställning. Kollektivavtal är bättre än lagstiftning, enligt direktivet.

Länder där kollektivavtal täcker minst 80 procent av arbetsmarknaden är därför undantagna från krav på lagstadgad minimilön. Det gäller bland annat Sverige. Länder med en lägre täckningsgrad måste ta fram en handlingsplan för hur kollektivavtalens ställning kan stärkas.

Enligt EU-kommissionen kommer direktivet att direkt förbättra lönenivån för 25 miljoner löntagare. Dessutom får löner strax över miniminivån också en skjuts uppåt. Kvinnor gynnas mest eftersom de är överrepresenterade bland de lägst avlönade. Löneskillnaden mellan män och kvinnor beräknas minska med 10 procent.

Varför vill samma Vänsterparti då rycka undan mattan för en facklig EU-framgång som förbättrar livet för många tiotals miljoner arbetare?

Löner höjs, kollektivavtalen stärks och fackets förhandlingsstyrka växer. För fackföreningsrörelsen i EU är direktivet en framgång de arbetat för i årtionden. Men alla är inte glada. Vänsterpartiet, liksom svenska LO och Socialdemokraterna, gjorde allt för att stoppa förslaget. Och den kampen fortsätter även efter att direktivet antagits.

Den danska regeringen anmälde direktivet till EU-domstolen och krävde att det upphävs. Och i Altinget (11/12 2022) pläderade Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ciczie Weidby för att den svenska regeringen ska stödja initiativet och frågar retoriskt ”Kommer Ulf Kristersson att lägga sig platt för EU?”

Det är ett lätt ”orwellskt” försök att mana fram bilden av ”dumma EU” som ”angriper facket”. En ärligare beskrivning hade varit: ”Ulf, nog ska väl din regeringen vara med när Danmark och EU:s arbetsgivare försöker sabotera EU-fackens största framgång på årtionden?”

Efter viss tvekan gav den svenska regeringen efter för det samlade trycket från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna och ställde sig bakom Danmark. I dag är läget att EU-domstolens generaladvokat, som ska förbereda en regelrätt domstolsförhandling, rekommenderar att direktivet om minimilöner rivs upp. EU-domstolen brukar ofta, men inte alltid, följa generaladvokatens anmodan.

”Stärk löntagarnas rättigheter”, stod det i Vänsterpartiets valmaterial inför valet till Europaparlamentet. Varför vill samma Vänsterparti då rycka undan mattan för en facklig EU-framgång som förbättrar livet för många tiotals miljoner arbetare?

Ett svar är att partiet inte vågar tycka annorlunda än Socialdemokraterna och LO. En annan pusselbit är att Vänsterpartiet är lite av en ”främmande fågel” i den europeiska vänstern. Där andra inriktar sig på vilken politik EU faktiskt bör driva så är Vänsterpartiets utgångspunkt ofta att EU är något att skydda sig ifrån. Det ska vara ”Sverigepriser”, ”Sverigejobb” och undantag för det ena och det andra.

I det perspektivet blir direktivet om minimilöner något ”som ger EU för mycket makt”. Liksom när Vänsterpartiet, som enda vänsterparti i Europaparlamentet, röstade nej till EU:s stora återhämtningsfond – trots att den innebär klimatinvesteringar för motsvarande 2 500 miljarder kronor!

Europafacket, som samlar EU:s fackliga centralorganisationer, menar att direktivet om minimilöner är ”den viktigaste fackliga framgången i EU på en generation”. Ett beslut av EU-domstolen i linje med generaladvokatens (och Vänsterpartiets!) rekommendation skulle innebära ”ett hårt slag mot arbetande människor och deras fackföreningar” och ”en enkelriktad väg mot social dumpning”, enligt Europafackets generalsekreterare Esther Lynch.

Läs mer

”Brother, which side are you on”, heter det i en klassisk amerikansk fackföreningssång. Den frågan kunde tusen sinom tusen fackliga aktivister i Grekland, Ungern, Frankrike eller Portugal med fog ställa till Vänsterpartiet.

Kommentar 10 april, 2025

En kvinna demonstrerar mot Trump, Netanyahu och Bolsonaro. Texten lyder ”Ingen amnesti för folkmördare och kuppmakare”. Foto: Silvia Izquierdo/AP.

Det nya åtalet mot den tidigare presidenten Jair Bolsonaro visar att den auktoritära högervågen går att stoppa även på andra platser.

Som en gulgrön flodvåg vällde Jair Bolsonaros anhängare in med sina flaggor och landslagströjor på ”De tre makternas torg” i huvudstaden Brasilia. De överväldigade den svårt underdimensionerade polisstyrkan och stormade därifrån de tre institutioner som gett torget dess namn: parlamentet, presidentpalatset och högsta domstolen.

Bland de protesterande var det ”karnevalsstämning”, beskriver en reporter. Men det var en grotesk karneval: demonstranter slog sönder tusenårigt porslin skänkt från Kina, klottrade på landets officiella vapensköld, bajsade på skrivbord och stack knivar i klassiska tavlor – som om de velat mörda historien.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes 10 april, 2025

Under den rosa pälsen

Under Nordic Fuzz Cons egna ”prideparad” vällde tusentals furries genom Malmös gamla stadsgator. Foto: Liz Fällman.

Flamman besöker konventet Nordic Fuzz Con i Malmö, där tusentals furries från hela världen möter sin flock varje år. ”Han stinker och äter skräp, och jag glittrar”, säger lodjuret Zee om sin vän, hyenan Sebastian.

– Jag levde i en supernormativ värld tills jag var 32. Jag var på väg att skaffa fru, barn och allt det ”normala”, och insåg att jag hade gått miste om hela mitt liv, till den grad att jag tänkte ta livet av mig.

Kretsarna Sebastian Schriwer hängde i under uppväxten i Ystad beskriver han som fulla av ”rasism, nazism, och grabbighet”. När exet gjorde slut och han blev hemlös såg allt becksvart ut.

– Det här var för exakt fem år sedan, när jag precis hade börjat få kontakt med några furries.

Utanför hotellobbyns panoramafönster passerar en stor massa människor klädda i fursuits – dräkter, ofta färgglada, som påminner om djur från animerade filmer.

– De skrev till mig från en bar i Malmö, och jag tänkte att jag inte hade något att förlora på att gå ut i regnet och träffa folk, en sista gång. Det blev i stället en första gång – första kvällen jag träffade min nuvarande fru.

Kort därefter gick Sebastian från att ”typ ha träffat en bög en gång” till att flytta in i ett furrykollektiv.

– Första året jag var här stod jag mest utanför och kedjerökte, i smärre existentiell kris. Nu är jag öppet bisexuell, ickebinär, och äger en fursuit.

Dräkterna är tänkta att representera ens fursona – en sammanslagning av orden furry och persona.

Plötsligt rör sig djurklungan utanför fönstret rakt mot oss i samlad trupp, för att ta en gruppbild innan paraden genom Malmös stadskärna börjar. Det känns som Kolmården på LSD. Konventet Nordic Fuzz Con är inne på sitt tolfte år, och i år har rekordmånga pälsfantaster – 5 200 stycken – vallfärdat till Clarion, strax intill centralstationen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 09 april, 2025

Uber expanderar i Sverige: ”Nu kommer gräshoppssvärmen”

Tidigare fanns Uber enbart i större svenska städer, som Stockholm, Malmö och Umeå. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Den kritiserade taxiappen Uber gör sina tjänster tillgängliga i hela landet – och hoppas bli ”ett komplement till kollektivtrafiken” på fler ställen än i storstäderna. ”Säg hej då till den svenska modellen”, kommenterar Taxiunionens ordförande Nasar Khan.

– Nu kommer gräshoppssvärmen till övriga Sverige: den som äter upp all skörd, säger Nasar Khan (bilden), Uberförare och ordförande på Taxiunionen.

– När de kom till Uppsala och till Göteborg ökade konkurserna bland taxiföretag drastiskt. Vi kan säga hej då till landsbygdstaxin, till kollektivavtal på landsbygden, och till den svenska arbetsmodellen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr