Om Kina krisar har detta stora konsekvenser för många andra länder. Mycket riktigt så föll dollarn omedelbart. Devalveringen av Kinas valuta ”yuan” hänger dock snarare ihop med att Kina till slut gett vika för internationellt tryck och låter finansmarknaden styra över värdet på valutan, som egentligen kallas renminbi (folkets valuta).
Kopplad till dollarn
Den kinesiska valutan är sedan 1990-talet kopplad till dollarns växelkurs. Eftersom just dollarn på senare år har blivit starkare har detta bidragit till den kinesiska exportnäringens nuvarande problem: dyra växelkurser har helt enkelt gjort kinesiska produkter dyrare än nödvändigt. Att Kinas centralbank just nu drar i nödbromsen och inleder en ny finanspolitik kommer inte helt oväntat – landets exporter minskade bara i juni med hela åtta procent.
I sin helhet förmodas den kinesiska ekonomin i år komma att få sitt svagaste resultat på 25 år. USA och andra av Kinas konkurrenter på världsmarknaden misstänker därför att centralbanken – som faktiskt styrs av Kinas regering – bara vill gynna den egna ekonomin.
Åtgärden är dock samtidigt ytterligare ett steg mot en liberalisering av den kinesiska finanspolitiken – på ren svenska: den kinesiska finanspolitiken anpassas nu till landets allt mer avreglerande, allt mer marknadsorienterade ekonomiska politik.
Latinamerika i kris
Hårdast drabbade av den kinesiska valutans devalvering är i själva verket inte USA och de andra OECD-länderna, utan helt andra aktörer. Det är de råvaruproducerande länderna samt länder som är beroende av sina jordbruksexporter. Råvarupriserna har sjunkit länge. För många u-länder är detta en katastrof.
Det visar sig också att de länder som på senare år har ökat sin handel med Kina, inte minst många länder i Latinamerika, nu riskerar att hamna i en ännu djupare kris. Den ekonomiska tillväxtprognosen för Latinamerika och Karibien har redan justerats nedåt och beräknas hamna på omkring 0,5 procent för år 2015.
Politisk oro
De ekonomiska problem som nu riskerar att bli ännu värre har redan skapat politisk oro i länder som Venezuela och Brasilien. I Venezuela har den tilltagande krisen sparkat i gång en process som hotar att mynna ut i ett våldsamt uppror mot den socialistiska regeringen. I Brasilien gick i förra veckan hundratusentals människor ut på gatan för att kräva president Dilma Rousseffs avgång. I båda fallen urholkas regeringarnas folkliga stöd av tilltagande försörjningsproblem och en sjunkande levnadsstandard för den urbana medelklassen. Detta utnyttjas av högeroppositionen.
