Rosengård Una Halimovic är 14 år och boende i Rosengård i Malmö, kanske ett av de bostadsområden som varit mest omdebatterat i medier under det senaste året. För snart ett år sedan uppstod oroligheter, bränder och stenkastning i delar av Rosengård. Orsakerna har diskuterats. Det har även cirkulerat olika uppgifter om det verkligen var ungdomar från Rosengård som låg bakom oroligheterna. Men Una Halimovic tycker att medier till viss del överdriver.
– Det blir lätt så överdrivet och de baserar hela sin bild på de dåliga sakerna som händer här. Som oroligheterna förra året, jag bor en kvart därifrån och jag märkte inte av det. Så stort var det inte.
Ibrahim bor också i Rosengård. Men han säger att han vill flytta därifrån så snart han kan.
– Innan jag flyttade hit tänkte jag ”vad håller de på med” när jag hörde om stenkastning och sådana saker. Nu förstår jag dem.
Han tillägger att han inte förespråkar våld, men att orättvisor och segregation skapar ilska. Ibrahim är i 20-årsåldern och har tidigare bott i Norrland. Enligt honom är det stor skillnad mellan där han bodde tidigare och där han bor nu. Han bor i Herrgården som är ökänt för dåligt underhåll av lägenheter.
Ibrahim har nyligen blivit tvungen att köpa en tvättmaskin för att tvättstugan inte fungerar. Hans golv är fuktskadat och parketten har börjat lossna men hyresvärden har inte åtgärdat det efter ett år.
– De sköter sig inte. Vi betalar hyra och skatt som alla andra, vad är det som säger att vi förtjänar mindre?
Förstår ilskan
Andreas Konstantinides, stadsdelsordförande (S) i Rosengård säger att har förståelse för att de boende hos de privata hyresvärdarna i området är frustrerade.
– Samtidigt är det svårt för kommunen att gå in och köpa upp fastigheterna. Hyresvärdarna har i flera år plockat pengar från hyror utan att renovera eller åtgärda något. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska betala deras vinster.
Enligt Andreas Konstantinides försöker man ändå få till stånd förbättringar. Just nu har en av hyresvärdarna ett åläggande att genomföra renoveringar inom tio månader. Annars riskerar de skadestånd.
– Det rör på sig, även om det går sakta.
På frågan om huruvida de dåliga boendeförhållandena har sin grund i diskriminering tvekar han en stund.
– Jag vet i alla fall inte om något så stort område där det mest bor svenskar som har sådana problem, säger han sedan.
Lugnt i området
Samtidigt säger han att de negativa rubrikerna om Rosengård har skadat området.
– Jag har träffat människor som har sökt jobb men trots att de haft rätt kompetens och meriter har det blivit stopp när arbetsgivaren fått reda på var de bor.
Han tillägger att det har varit lugnt i området sedan oroligheterna förra året. Socialtjänsten har satsat mer på uppsökande arbete och kommunen har startat en fritidsgård för ungdomar över 16 år. Polisen har även varit närvarande i princip dygnet runt. Något som kritiserats från olika håll. Men enligt Andreas Konstantinides var det ett krav från de boende.
Dessutom har man anställt så kallade stadsdelsvärdar. En av dem är Emine Aris. Hon beskriver sitt arbete som ett vandrande medborgarkontor. Stadsdelsvärdarna är med vid sos-utryckningar, agerar tolkar och ger information till invånarna.
– Läget är rätt stabilt här. Men det går i vågor, det finns väl inte något ställe på jorden som är som ett paradis hela tiden.
Hon tycker det händer många bra saker i området som aldrig lyfts fram.
– Nyligen öppnade ett splitternytt gym. Malmös kommunala bostadsbolag bygger nytt, det händer saker här. Rosengård har inte bara taggar utan också rosor.
Fördomsfull rapport
I början av året kom Rosengårdsrapporten. Rapporten gjordes av Försvarshögskolan på uppdrag av regeringen och kom bland annat fram till att det fanns grogrund till religiös extremism i stadsdelen. Rapporten har sedan sågats för att vara ovetenskaplig av bland andra Lunds universitet. Till exempel har källmaterialet förstörts och omöjliggjort för utomstående att granska det.
Det känns rätt svårt att ta upp rapporten med boende i Rosengård som inte har hört talas om den tidigare. Den man talar med ser lika häpen ut som jag själv skulle ha gjort om någon påstått något liknande om mitt bostadsområde.
– Det där var väl bland det dummaste man kunde tänka sig, säger Andreas Konstantinides, rapporten var totalt missvisande.
Han nämner exempel där forskarna ska ha talat med personal från socialtjänsten som gett ett par exempel på extremism, som forskarna sedan dragit generella slutsatser ifrån. Ibrahim känner inte heller igen sig i rapporten, men kan ändå tänka sig att diskriminering och segregation gör att en del söker sig till extremister.
– Jag är själv muslim, det finns inget i religion som förespråkar våld, men när människor har det dåligt väcker det ilska.
Men det har alltså sociala och ekonomiska orsaker och inte kulturella och religiösa?
– Ja, absolut!
Att det behövs mer satsningar är de flesta överens om.
– Jag tycker det satsas för lite på ungdomar i allmänhet och särskilt här. Det behövs fler fritidsgårdar och människor måste ges möjligheter till att utbilda sig och få arbete, säger Una Halimovic.
– Det satsas, men det behövs mycket mer resurser. Tidigare hade vi de så kallade Baylanpengarna, uppkallat efter den tidigare skolministern. Den nuvarande regeringen har tagit bort dem. Konkret innebär det 24 miljoner mindre till segregerade skolor i Malmö, säger Andreas Konstantinides.