Nyheter/Opinion 16 november, 2017

V:s ledning lägger ut dimridåer i debatten om partiets stöd för det nya överskottsmålet

Naturligtvis behövs skattehöjningar för de rika, men det räcker inte ensamt för att finansiera de investeringar som behövs, menar Anders Nordström i ett svar till Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

”Det är en kompromiss i rätt riktning, så vi såg inget skäl att ställa oss utanför, även om vi hellre hade sett en annan ordning”, säger riksdagsledamoten Ali Esbati i en intervju med Fria Tidningar. Men uppgörelsen är varken godtagbar eller en kompromiss.

Alla som följt arbetet med de nya budgetreglerna vet att detta är en uppgörelse mellan Alliansen och regeringen. Som Vänsterpartiet sedan anslöt sig till.
Liberalerna ville att offentlig sektor skulle visa ett finansiellt överskott på 0,5 procent av BNP, övriga allianspartier ville ha kvar ett överskottsmål men gav ingen siffra och regeringen ville ha ett balansmål. Och simsalabim, resultatet blev ett överskottsmål på 0,33 procent av BNP.

I ett pressmeddelande (30/6, 2016) kommenterade Vänsterpartiets Ulla Andersson uppgörelsen med att ”vi är glada att vi lyckats påverka resultatet så mycket”. Hade hon sagt detsamma från riksdagens talarstol hade hon blivit utskrattad.

Att Vänsterpartiets stöd till de nya reglerna inte påverkade utformningen kan också  bevisas. Om nästa års partikongress bifaller de motioner som kräver att partiet lämnar överenskommelsen kommer nämligen kraven på budgetöverskott och minskad statsskuld att förbli desamma ner till minsta kommatecknet.

I Flamman nr. 43/2017 lanserar Ulla Andersson åsikten att Vänsterpartiet behöver välja mellan skattehöjningar och lånefinansierade investeringar. Det snällaste som kan sägas om den ståndpunkten är väl att den är lite ovanlig, inget annat vänsterparti i Europa ser någon  motsättning mellan dessa två.
Naturligtvis behövs skattehöjningar för de rika, för att minska klyftorna och för att få resurser till välfärden. Men det finns inga möjligheter att den vägen få in tillräckligt med pengar för de investeringar som behövs.

Ekonomiska resonemang blir lätt abstrakta. Ibland behöver vi också lita till en inre politisk kompass

Bara projektet med snabbtåg som kan ersätta inrikesflyget i stora delar av landet kostar 230 miljarder kronor. Eller 1,5 gånger Alliansens alla skattesänkningar! Och Vänsterpartiet vill också se investeringar i bostäder, i förnyelsebar energi och i infrastruktur.

I dag kan staten dessutom låna gratis, realräntan är negativ. Då är det ekonomiskt förnuftigt att låna till alla investeringar som har en samhällsekonomisk avkastning större än noll. Men Vänsterpartiet försöker inte bilda opinion för detta. I stället skriver partiet under en överenskommelse med Alliansen och regeringen som stänger dörrarna för en historisk möjlighet till progressiv ekonomisk politik.

Men överenskommelsen om nytt överskottsmål stänger dessutom möjligheterna att använda de resurser som redan finns. I dag har offentlig sektor finansiella tillgångar som överstiger skulderna med 1063 miljarder kronor. Och till följd av de nya budgetreglerna kommer ytterligare 300 miljarder kronor att läggas på hög de kommande tre åren.
Är detta klok vänsterpolitik? Naturligtvis inte, och det var därför som Ulla Andersson i Dagens Arena (20/5, 2013) för några år sedan skrev att ”medan vi lägger pengar på hög i statskassan ser vi sjuka ligga i sjukhuskorridorerna, unga som inte ens vågar drömma om en egen bostad och äldre som inte får den omsorg de behöver. Är det viktigare med pengar på hög än en välfungerande välfärd?” Hon avslutar med att ”vi kan välja en annan väg”. Men det gjorde hon inte.

Ekonomiska resonemang blir lätt abstrakta. Ibland behöver vi också lita till en inre politisk kompass. Vänsterpartiet kan inte ensamt förändra världen. Det måste stödja och kroka arm med andra progressiva för att gemensamt vrida utvecklingen åt vänster.
Så vad säger den politiska magkänslan när radikala socialdemokrater, ibland hela partidistrikt, kräver lånefinansierade investeringar och finner att Vänsterpartiet står på Magdalena Anderssons sida och säger nej? När LO föreslår en ekonomisk politik som krockar med överskottsmålet och stödet från vänsterpartiet uteblir? När självaste Göran Persson hävdar att Sveriges ekonomi är så god att det går bra att låna till investeringar och Vänsterpartiets svar är generad tystnad?

Känns det bra? Känns det rätt? Känns det att nu har Vänsterpartiet hamnat rätt i den politiska kampen? Se där några frågor för Vänsterpartiets kongressombud att fundera på.

Kommentar/Kultur 14 april, 2025

Vem tar vem? Nya gänget på SVT:s parsåpa ”Gift vid första ögonkastet”. Foto: SVT.

Än en gång förvandlas hela Sveriges vardagsrum till en mottagning för parterapi. Bakom framgången för ”Gift vid första ögonkastet” ligger den trygga drömmen om att kärlek är något som kan kontrolleras av experter.

Tolfte säsongen av Gift vid första ögonkastet. Redan?

Med den slaka vintersäsongen av GVFÖ och nyligen avslutade Love is blind i bagaget hade jag inte hunnit börja längta efter relationella problem av typen ”hur ska vår vardag gå ihop när han är kvällsmänniska och jag vaknar vid nollsex?”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
TV 12 april, 2025

Grillen #3: ”Pappa, kan vi fira jul utan el i år?”

I veckans Grillen: När ska Elon Musk börja kampanja för Sverigedemokraterna, vilken historisk era är sexigast och varför är det så kul att håna Liberalerna?

Vi gästas dessutom av Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena och författare till boken Dyrtider, för att prata om varför kaffet har blivit så dyrt – och matjättarnas roll i inflationen.

Avsnittet går även att se på Youtube.

Om avsnittet

Medverkande:
Leonidas Aretakis
Paulina Sokolow
Jacob Lundberg

Gäst:
Elinor Odeberg

Vinjett:
Kornél Kovács

Kamera:
Javier Cordova

Klippning:
Petter Evertsen

Kultur 12 april, 2025

Kodnamn: Sociolog

IB-affären är fortfarande en av Sveriges största spionskandaler och spelar en stor roll i Alexandra Franzéns bok. Sedan reformerna som den ledde till menar hon att utvecklingen har gått bakåt. Foto: Moa Bejersten.

Sociologen Alexandra Franzén har skrivit en bladvändare om underrättelsearbetets historia – och oroas av vår tids hemlighetsmakeri.

Sociologen Alexandra Franzén möter mig vid den snurrande entrédörren till Kungliga biblioteket. Hon pratar bred skånska och ser snällare ut än jag hade väntat mig givet hennes specialområde: underrättelseanalys. Jag har läst hennes bok Sanningen ska göra er fria, en bearbetad version av hennes avhandling och en osannolik popsociologisk bladvändare om informationskrig som just kommit ut i handeln.

Själv är jag besatt av spioner. Min vän säger att det gör mig till en pick-me-tjej, men hon har inte förstått. Till vardags oroar jag mig för att bli gripen av främmande makt och att jag inte vet var man får tag i cyanidtabletter. Jag plågas också av irrationell skräck att bli torterad och bara att skriva det känns som jinxarnas jinx. Samtidigt är lockelsen enorm. När en forskare från Försvarshögskolan för ett par år sedan föreslog att vi skulle mötas ”under linden” i Gamla stan gick jag dit, redo att möta mitt öde. Det visade sig vara ett helt vanligt kafé och min själs tulpan sloknade. Tills nu.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kultur 11 april, 2025

”Rinkeby for life” – musikundret i Järva har blivit historia

Foto: Lisa Mattisson.

Sveriges nyaste kulturarv är kantat av triumf och ung död. Med ”Nation av poeter” vill Mohamed Yussuf att unga ska få läsa om sin tid.

Yasin Abdullahi Mahamoud är 18 år gammal när han för första gången blir haffad av polis med vapen innanför jackan. Några veckor tidigare har hans nära vän och dennes bror blivit avrättade inne på ett café i Rinkeby. Alla har nerverna på utsidan och chocken och sorgen förlamar och förvrider själen i en hel by. Trots att vapnet polisen hittar är skjutklart, grips han inte. Lagarna finns där men har ännu inte trätt i kraft. Det här året släpps också hans låt Trakten min. Snart har den spelats en miljon gånger på youtube.

Du kan inte va’ i trakten min om du är inte härifrån, härifrån
Klart att jag får paranoia varje gång jag taggar härifrån, härifrån
Rinkeby for life!

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 11 april, 2025

Ung högerextremist bakom knivmord i Norrköping

Polisavspärrning, samt gärningspersonens självporträtt. Montage. Foto: Johan Nilsson/TT / Privat.

En 30-årig man knivhöggs för två veckor sedan till döds i Norrköping. En 15-årig gärningsman har erkänt sig skyldig. I hans sociala medier blandas hakkors och antisemitiska konspirationer med hyllningar till Elon Musk.

Det var en vanlig söndagseftermiddag i Norrköping, när en 30-årig man attackerades med kniv i området Himmelstalund. Dådet, som skedde för två veckor sedan, ägde rum i en park och i fullt dagsljus. Mannen hittades svårt skadad på platsen och avled sedan på sjukhus.

I ett öppet meddelande på Facebook skriver den mördade mannens pappa att hans son var ute på promenad och pratade i telefon. Hans samtalspartner hörde orden ”nej, nej” – och sedan blev det tyst.

”Bottenlös ångest, saknad, panik och total tomhet är det enda som finns kvar”, skriver pappan på Facebook.

Strax därefter greps en 15-årig pojke, som senare erkände att han dödat mannen. Polisen gick tidigt ut med att man inte kunnat hitta någon koppling mellan offer och förövare. 

Det är en gärningsperson som uppenbarligen rör sig i högerextrema miljöer på nätet.

Nu uppger SVT Öst att man hittat konton på Tiktok och Instagram tillhörande pojken – där högerextremt material florerar. 

– Vi blev inte jättechockerade, säger Morgan Finnsiö, utredare på Expo.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rörelsen 11 april, 2025

Varför kämpar V mot högre löner?

Vänsterpartiet vågar inte tycka annorlunda än Socialdemokraterna, menar debattören. Foto: Jessica Gow/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

En ofta bortglömd ljusstrimma i ett EU präglat av högerpopulism, lågkonjunktur och tullhot är att kollektivavtalens ställning stärks och de sämst betalda arbetarnas reallöner ökar. Förklaringen finns i det direktiv om minimilöner som EU antog 2022.

Vänsterpartiet kämpar emellertid envetet för att framgångarna ska rivas upp. Risken är stor att de blir bönhörda – och därmed omintetgör direktivets två mål.

Det ena är att alla arbetare i EU ska tillförsäkras ”en skälig levnadsnivå”, där minimilöner bör utgöra minst 60 procent av respektive lands medianlön. Det andra är att stärka kollektivavtalens ställning. Kollektivavtal är bättre än lagstiftning, enligt direktivet.

Länder där kollektivavtal täcker minst 80 procent av arbetsmarknaden är därför undantagna från krav på lagstadgad minimilön. Det gäller bland annat Sverige. Länder med en lägre täckningsgrad måste ta fram en handlingsplan för hur kollektivavtalens ställning kan stärkas.

Enligt EU-kommissionen kommer direktivet att direkt förbättra lönenivån för 25 miljoner löntagare. Dessutom får löner strax över miniminivån också en skjuts uppåt. Kvinnor gynnas mest eftersom de är överrepresenterade bland de lägst avlönade. Löneskillnaden mellan män och kvinnor beräknas minska med 10 procent.

Varför vill samma Vänsterparti då rycka undan mattan för en facklig EU-framgång som förbättrar livet för många tiotals miljoner arbetare?

Löner höjs, kollektivavtalen stärks och fackets förhandlingsstyrka växer. För fackföreningsrörelsen i EU är direktivet en framgång de arbetat för i årtionden. Men alla är inte glada. Vänsterpartiet, liksom svenska LO och Socialdemokraterna, gjorde allt för att stoppa förslaget. Och den kampen fortsätter även efter att direktivet antagits.

Den danska regeringen anmälde direktivet till EU-domstolen och krävde att det upphävs. Och i Altinget (11/12 2022) pläderade Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ciczie Weidby för att den svenska regeringen ska stödja initiativet och frågar retoriskt ”Kommer Ulf Kristersson att lägga sig platt för EU?”

Det är ett lätt ”orwellskt” försök att mana fram bilden av ”dumma EU” som ”angriper facket”. En ärligare beskrivning hade varit: ”Ulf, nog ska väl din regeringen vara med när Danmark och EU:s arbetsgivare försöker sabotera EU-fackens största framgång på årtionden?”

Efter viss tvekan gav den svenska regeringen efter för det samlade trycket från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna och ställde sig bakom Danmark. I dag är läget att EU-domstolens generaladvokat, som ska förbereda en regelrätt domstolsförhandling, rekommenderar att direktivet om minimilöner rivs upp. EU-domstolen brukar ofta, men inte alltid, följa generaladvokatens anmodan.

”Stärk löntagarnas rättigheter”, stod det i Vänsterpartiets valmaterial inför valet till Europaparlamentet. Varför vill samma Vänsterparti då rycka undan mattan för en facklig EU-framgång som förbättrar livet för många tiotals miljoner arbetare?

Ett svar är att partiet inte vågar tycka annorlunda än Socialdemokraterna och LO. En annan pusselbit är att Vänsterpartiet är lite av en ”främmande fågel” i den europeiska vänstern. Där andra inriktar sig på vilken politik EU faktiskt bör driva så är Vänsterpartiets utgångspunkt ofta att EU är något att skydda sig ifrån. Det ska vara ”Sverigepriser”, ”Sverigejobb” och undantag för det ena och det andra.

I det perspektivet blir direktivet om minimilöner något ”som ger EU för mycket makt”. Liksom när Vänsterpartiet, som enda vänsterparti i Europaparlamentet, röstade nej till EU:s stora återhämtningsfond – trots att den innebär klimatinvesteringar för motsvarande 2 500 miljarder kronor!

Europafacket, som samlar EU:s fackliga centralorganisationer, menar att direktivet om minimilöner är ”den viktigaste fackliga framgången i EU på en generation”. Ett beslut av EU-domstolen i linje med generaladvokatens (och Vänsterpartiets!) rekommendation skulle innebära ”ett hårt slag mot arbetande människor och deras fackföreningar” och ”en enkelriktad väg mot social dumpning”, enligt Europafackets generalsekreterare Esther Lynch.

Läs mer

”Brother, which side are you on”, heter det i en klassisk amerikansk fackföreningssång. Den frågan kunde tusen sinom tusen fackliga aktivister i Grekland, Ungern, Frankrike eller Portugal med fog ställa till Vänsterpartiet.

Kommentar 10 april, 2025

En kvinna demonstrerar mot Trump, Netanyahu och Bolsonaro. Texten lyder ”Ingen amnesti för folkmördare och kuppmakare”. Foto: Silvia Izquierdo/AP.

Det nya åtalet mot den tidigare presidenten Jair Bolsonaro visar att den auktoritära högervågen går att stoppa även på andra platser.

Som en gulgrön flodvåg vällde Jair Bolsonaros anhängare in med sina flaggor och landslagströjor på ”De tre makternas torg” i huvudstaden Brasilia. De överväldigade den svårt underdimensionerade polisstyrkan och stormade därifrån de tre institutioner som gett torget dess namn: parlamentet, presidentpalatset och högsta domstolen.

Bland de protesterande var det ”karnevalsstämning”, beskriver en reporter. Men det var en grotesk karneval: demonstranter slog sönder tusenårigt porslin skänkt från Kina, klottrade på landets officiella vapensköld, bajsade på skrivbord och stack knivar i klassiska tavlor – som om de velat mörda historien.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes 10 april, 2025

Under den rosa pälsen

Under Nordic Fuzz Cons egna ”prideparad” vällde tusentals furries genom Malmös gamla stadsgator. Foto: Liz Fällman.

Flamman besöker konventet Nordic Fuzz Con i Malmö, där tusentals furries från hela världen möter sin flock varje år. ”Han stinker och äter skräp, och jag glittrar”, säger lodjuret Zee om sin vän, hyenan Sebastian.

– Jag levde i en supernormativ värld tills jag var 32. Jag var på väg att skaffa fru, barn och allt det ”normala”, och insåg att jag hade gått miste om hela mitt liv, till den grad att jag tänkte ta livet av mig.

Kretsarna Sebastian Schriwer hängde i under uppväxten i Ystad beskriver han som fulla av ”rasism, nazism, och grabbighet”. När exet gjorde slut och han blev hemlös såg allt becksvart ut.

– Det här var för exakt fem år sedan, när jag precis hade börjat få kontakt med några furries.

Utanför hotellobbyns panoramafönster passerar en stor massa människor klädda i fursuits – dräkter, ofta färgglada, som påminner om djur från animerade filmer.

– De skrev till mig från en bar i Malmö, och jag tänkte att jag inte hade något att förlora på att gå ut i regnet och träffa folk, en sista gång. Det blev i stället en första gång – första kvällen jag träffade min nuvarande fru.

Kort därefter gick Sebastian från att ”typ ha träffat en bög en gång” till att flytta in i ett furrykollektiv.

– Första året jag var här stod jag mest utanför och kedjerökte, i smärre existentiell kris. Nu är jag öppet bisexuell, ickebinär, och äger en fursuit.

Dräkterna är tänkta att representera ens fursona – en sammanslagning av orden furry och persona.

Plötsligt rör sig djurklungan utanför fönstret rakt mot oss i samlad trupp, för att ta en gruppbild innan paraden genom Malmös stadskärna börjar. Det känns som Kolmården på LSD. Konventet Nordic Fuzz Con är inne på sitt tolfte år, och i år har rekordmånga pälsfantaster – 5 200 stycken – vallfärdat till Clarion, strax intill centralstationen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 09 april, 2025

Uber expanderar i Sverige: ”Nu kommer gräshoppssvärmen”

Tidigare fanns Uber enbart i större svenska städer, som Stockholm, Malmö och Umeå. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Den kritiserade taxiappen Uber gör sina tjänster tillgängliga i hela landet – och hoppas bli ”ett komplement till kollektivtrafiken” på fler ställen än i storstäderna. ”Säg hej då till den svenska modellen”, kommenterar Taxiunionens ordförande Nasar Khan.

– Nu kommer gräshoppssvärmen till övriga Sverige: den som äter upp all skörd, säger Nasar Khan (bilden), Uberförare och ordförande på Taxiunionen.

– När de kom till Uppsala och till Göteborg ökade konkurserna bland taxiföretag drastiskt. Vi kan säga hej då till landsbygdstaxin, till kollektivavtal på landsbygden, och till den svenska arbetsmodellen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes 09 april, 2025

Det våras för uranbrytningen

Gällivare Boliden använder självkörande gruvtruckar i det nya dagbrottet Liikavaara i närheten av det stora dagbrottet i Aitik. Foto: Jesper Frisk/DI/TT.

Redan innan förbudet mot uranbrytning upphävs är jakten på det vita silvret i full gång. Flammans kartläggning visar att det handlar om tillstånd på över 2 000 kvadratkilometer, från Västra Götaland i söder till Norrbotten i norr.

Ännu är träden kala och fjolårsgräset skiftar i gult och brunt på Billingen. Vårbruket på åkrarna har inte kommit i gång, men det första vårtecknet är redan här. I slutet av februari landade de första tranorna vid Hornborgasjön, intill det långsträckta platåberget.

Under andra halvan av april börjar lövsprickningen i skogarna som täcker delar av berget, och strax därefter blommar körsbärsträden.

Under några år på 1960-talet bröts det uran här i trakten, intill den lilla byn Ranstad. Uranet fanns i alunskiffer, en bergart där risken är stor för omfattande läckage av metaller till naturen.

Den småskaliga verksamheten producerade bara några hundra ton – men det har krävts ett omfattande arbete för att städa upp efteråt. Länsstyrelsen i Västra Götaland räknar med att det totalt har satsats 580 miljoner kronor på efterbehandlingen.

Ändå har intresset för den natursköna kullen vaknat igen.


För bara några år sedan såg drömmen om svensk uranbrytning ut att vara skrinlagd en gång för alla. Oskarshamns kärnkraftverk stängde 2017, och året därpå trädde ett förbud mot att leta efter och bryta uran i kraft.

Men efter valet 2022 meddelade Tidöpartierna att uranförbudet skulle hävas, och nu finns en utredning på bordet med förslag i den riktningen.

Flykt. Motståndare till uranbrytning vid Billingen oroar sig för att det ska inverka på platsens rika natur, däribland Hornborgasjön där tranor samlas varje år. Foto: Adam Ihse/TT.

– Mer än en fjärdedel av Europas kända tillgångar av uran finns i Sveriges berggrund. Att kunna bryta uran är nödvändigt för vårt arbete med klimatomställningen, för att minska utsläppen och beroendet av fossila bränslen och energikällor, sade klimat- och miljöminister Romina Pormokhtari den 20 december, och beskrev svensk gruvdrift som ”bland den mest miljövänliga och säkra i världen”.

En av de platser där uranet finns är just Billingen. Det norska företaget Titan Strategics AS sökte i slutet av förra året tillstånd att leta efter vanadin och molybden på ett två kvadratmil stort område. I början av 2025 godkände myndigheten Bergsstaten bolagets ansökan, trots att alla närliggande kommuner motsatte sig ansökan.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr