Ledare

5 anledningar till att vänstern bör välkomna ett svenskt Momentum

I Storbritannien har Momentum lyckats skapa en framgångsrik vänsterrörelse – nu kan samma sak vara på gång att hända i Sverige. Foto: Julian Stallabrass/Flickr.

Sverige och den svenska arbetarrörelsen har allt att vinna på en utomparlamentarisk rörelse som driver på för en kraftfull reformagenda.

Ledare

 

 

Det var längesedan det bubblade så av energi i arbetarrörelsen och vänstern. Vi har haft fyra år med en räddhågsen socialdemokratiskt ledd regering utan majoritet i riksdagen och därmed begränsade möjligheter till förändring. Till det kan vi lägga ett politiskt deprimerande klimat där extremhögern leder och de andra högerpartierna följer efter. Då är det inte så konstigt att det verkar som att tålamodet är på väg att ta slut för arbetarrörelsens gräsrötter. Ett bevis på det är att Facebook-gruppen Momentum Sverige startades för någon vecka sedan. I skrivande stund har gruppen dryga 1 200 medlemmar (läs mer om projektet på sidorna 6-7). För en fristående socialistisk tidning som Flamman så är all form av progressiv organisering, där människor går ihop och tillsammans försöker förändra, bra. Det är klart att det finns många frågor att ställa sig och resonera kring om en sån här rörelse ska få något reellt inflytande. Vi duckar inte för det. Ett svenskt Momentum kan:

1. Förflytta den politiska dagordningen vänsterut
I Storbritannien bildades Momentum för att utnyttja och upprätthålla det momentum för en socialdemokratisk reformagenda som partiledarvalet av Jeremy Corbyn var ett tydligt utryck för. Även om förutsättningarna skiljer sig mellan Sverige och Storbritannien, både i valsystem och partikultur, så är syftet för den här typen av organisering precis det – även här i Sverige. När inga partier, V delvis inräknat, vågar sig på stora reformförslag som ett helt nytt pensionssystem, en sjätte semestervecka, gratis tandvård eller kraftiga investeringar i ett nytt miljonprogram, så skulle en rörelse av Momentum-typen kunna göra det.

2. Möjliggöra organisering för partitrötta V-aktivister
Vänsterpartiet driver redan en kraftfull reformagenda – varför ska man då liera sig med tokiga trottar och vänstersossar? Ja, kanske för att organiseringen i V uppenbarligen inte räcker till. Om V hade en Momentum-liknande kampanjorganisation som mobiliserade gräsrötter på riktigt så kanske inte ett svenskt Momentum skulle behövas. Efter valet 2010 tillsatte V:s partistyrelse en Framtidskommission som tog sikte på att formulera målsättningar och strategier för V:s roll, inriktning och organisatoriska utveckling de kommande tio åren. Ett av förslagen som kommisionens arbete utmynnade i handlade om att ”göra politik” i högre utsträckning. Den strategin syns mycket lite i partiet – tyvärr. Sen kan anklagelser om toppstyrning och skräckinjagande första möten på partiföreningsnivå också avgöra. Nu verkar förvisso trenden återigen vara att medlemsantalet ökar – det är bara bra. Momentum i Sverige behöver inte verka som en konkurrerande organisation till V, snarare som en blåslampa på arbetarrörelsen i sin helhet.

Vänsterpartiet driver ju redan en kraftfull reformagenda – varför ska man då liera sig med tokiga trottar och vänstersossar? Ja, kanske för att organiseringen i V uppenbarligen inte räcker till.

3. Revitalisera partidemokratin inom S
I förra veckan avslöjade vänstersajten Politism hur Socialdemokraternas partistyrelse skulle fatta beslut som innebär att man stoppar medlemmarna från att skriva motioner till nästa ordinarie kongress, 2019. Beslutet som fattades i helgen och innebär att partiledningen istället skriver ett politiskt programförslag som arbetarekommunerna får skicka in remissvar på.
Den bristande interndemokratin inom S har påtalats i årtionden. Som utomstående som besökt S-kongresser ett flertal gånger är det helt ofattbart hur man inte går till voteringar och rösträkning utan att besluten i realiteten fattas i förhandlingar utanför kongressalen.
Den kriskommission som tillsattes av S-ledningen efter valnederlaget 2010 och som leddes av nuvarande civilminister Ardalan Shekarabi och före detta infrastrukturminister Anna Johansson konstaterade själva att man inom partiet behöver öppna upp många processer, både på kongressnivå och när det kommer till partiledarvalen i partiet. Då var de inspirerade av Labour, som under ledning av Ed Miliband höll på att diskutera detsamma. Nu räds den socialdemokratiska partiledningen Jeremy Corbyns framgångsrika Labour. Ett Momentum skulle kunna utgöra en grundplåt i det progressiva motståndet som kommer behövas i det som kommer bli ett internt krig mellan högern och vänstern inom S.

4. Stärka fackföreningsrörelsen positioner i politiken
Nästintill alla LO-fack tappar medlemmar och man lyckas inte organisera ungdomar i så hög utsträckning som man behöver. Unga fackligt aktiva är dessutom mer positiva till fackliga stridsåtgärder än sina förbundsledningar. Många ungdomskommittéer kämpar på men även i fackföreningssfären kommer det behövs föryngring och kanske framförallt att det lossas lite på de mycket hårt knutna banden till S-toppen som den nu ser ut. Det är klart att LO vinner på att vara allierade med makten, men när makten sviker och går ett steg fram (avdrag för A-kassa och förbättrade socialförsäkringssystem) och minst två steg tillbaka på andra områden (strejkrättsutredning) så finns bara organisering och kraftigare motstånd som svar. Den fackliga organiseringsgraden är grunden i styrkeförhållandena i klasskampen. Ett framgångsrikt Momentum i Sverige måste organisera arbetarklassens unga vuxna som i dagsläget knappt vet vad ett fast jobb innebär. Utan dem är vänstern inget.

5. Samla vänstern
Vänsterpartiet verkar i dagsläget efter en strategi som går ut på att sno besvikna S-väljare. Om den fungerar eller inte vet vi först efter valet (kanske redan i tisdagens SCB-mätning som presenteras efter denna tidnings pressläggning) men hittills har V mest tagit röster från besvikna miljöpartister och Fi-anhängare. Och även om strategin skulle lyckas? Vad gör det med arbetarrörelsen som helhet? Hela klimatet måste vridas åt vänster för att skapa en majoritet. Därför behövs bred mobilisering över partigränserna. Ett radikalt S kan innebära ett än mer radikalt V – som i dagsläget får agera ställföreträdande socialdemokrater. Vänstern har inte råd att vara cynisk. Alla försök att ena progressiva krafter och mobilisera brett måste därför uppmuntras.

På fredag kommer Gomorron vänstern!-panelen att diskutera förutsättningarna för ett svenskt Momentum. Titta på flamman.se, den 8 juni, kl. 07.00.

  • Jeremy Corbyn
  • Labour
  • Momentum Sverige
  • Socialdemokraterna
  • vänsterpartiet

Ledare