Rörelsen

Basinkomst

Basservice – bättre än basinkomst

Basservice – exempelvis skola, sjukvård, resor i kollektivtrafiken med mera – är bättre än basinkomst, menar insändaren. Foto: Stina Stjernkvist/TT.

Rörelsen

Linnéa Bruno kallar det visionärt att förespråka basinkomst (Flamman nummer 33), men hur progressivt är det egentligen? Alltför många frågor lämnas obesvarade. Vilket samhälle ska vi bygga? Det låter som om allt kommer att lösa sig bara människor får en summa pengar i handen att använda på marknaden. Det liknar alltför mycket liberalernas osynliga hand som ordnar allt till det bästa utan att någon riktigt vet hur det går till.

Det finns en övertro på pengar i vårt samhälle, som om de besitter en magisk kraft. Vi översköljs med reklam för nätkasinon och trisslotter som utlovar evig lycka om vi vinner en massa pengar. Så kallade riskkapitalister eller – som de borde kallas – kleptokrater samlar pengar på hög precis som Joakim von Anka genom att ta från de resurser som borde användas till skolor, vård och omsorg.

Försörjning handlar i grunden om annat än pengar. Det handlar om de resurser som finns och hur vi organiserar oss för att se till att de används till att producera mat, sjukvård, bostäder, utbildning, kultur med mera. Pengar har inget värde i sig själva. De är ett verktyg för att fördela resurser och kan lätt manipuleras. Minns den gamle indianhövdingen som påpekade att vi inte kan äta pengar.

Frågan om vad vi ska producera är speciellt viktig i klimatkrisens tidevarv, när vi insett att jordens resurser inte är oändliga. Hur ska de användas på bästa sätt? Vilket arbete är nödvändigt? Hur fördelar man det nödvändiga arbetet? Ska produktionsresultatet bara delas ut i form av pengar/lön? Corbynvänstern förespråkade gratis allmän basservice. Sjukvård, skola och resor i kollektivtrafiken är exempel på sådant som kan vara gratis förmåner som fördelas enligt principen ”åt var och en efter behov”.

Dessa frågor om makten i samhället lämnas helt obesvarade av förespråkarna av basinkomst.

Samhällsekonomin bör inte styras utifrån marknadsprinciper. Det vi borde diskutera är vilket samhälle vi vill ha. Hur ska vi satsa för att bygga ett hållbart samhälle med en bra levnadsstandard som inte förstör framtiden? Hur kan vi samarbeta för att det ska bli så bra som möjligt? Det handlar kort sagt om ekonomi i ordets ursprungliga betydelse: hushållning.

Kerstin Eldh, pensionerad samhällskunskapslärare vid Kvarnby folkhögskola

    Opinion