Det har nu gått fem år sedan Botkyrka kommun genom sitt kommunala bostadsbolag Botkyrkabyggen sålde alla hyresrätter på Albyberget, i Alby utanför Stockholm, till riskkapitalisten Mikael Ahlström och hans då nybildade bolag Mitt Alby. I veckan stod det klart att Ahlström, efter fem år som ägare till hyresrätterna säljer vidare dem till det utskällda riskkapitalbolaget D. Carnegie med en vinst på ungefär 700 miljoner kronor.

700 miljoner kronor är betalningen Mikael Ahlström får trots att han inte uppfyllt något av de löften han gav till den godtrogna socialdemokratiskt ledda kommunstyrelsen. Lägenheterna är inte stambytta eller renoverade trots att det finns stora behov. De hyreshöjningar som Ahlström lovade inte skulle bli så höga landade ”bara” på 40 procent. Mitt Alby har inte byggt några nya bostäder som Ahlström lovade och det ”långsiktiga ägandet” visade sig betyda fem år.

Det är detta som händer om man blir förblindad av marknadslösningar och inte längre tror på politiken och demokratins möjliga lösningar på problem som eftersatt underhåll, bristande boendeinflytande och brist på lägenheter.

Socialdemokraterna i Botkyrka lyssnade inte till de omfattande protesterna ledda av nätverket Alby är inte till salu. De motiverade privatiseringen med att pengarna behövdes till det övriga beståndet (och struntade därför indirekt i de boende på Albyberget).

Det är inte bara de boende i Alby som drabbats. Våra bostäder säljs ut runt om i hela Sverige. I Landskrona såldes förra året 1 225 lägenheter, i Växjö 2000, i Falun såldes 850 stycken och i Allingsås 1000 lägenheter. I Göteborg hade S-ledningen planer på att byta bort kommunala hyresrätter i Rannebergen till skojarbolaget Victoria Park så sent som för några månader sedan. Under hela 2017 minskade det totala beståndet i allmännyttan med drygt 1600 lägenheter, från att ha ökat de senaste åren, enligt siffror från Boverket.

Efter försäljning så lyxrenoveras lägenheterna, så att den nye hyresvärden effektivt kan ”byta ut” sina hyresgäster, eller så hamnar husen hos oseriösa slumvärdar. Försäljningar motiveras ofta av kommunpolitikerna med att intäkterna ska finansiera nyproduktion. Det är dessutom ofta lönsamt för kommunala bostadsbolag eftersom man gör sig av med fastigheter med låga hyror och (ofta) stora underhållsbehov och bygger nytt med höga hyror och litet behov av underhåll.

Att det ofta är lönsamt för kommunerna att sälja ut bostäder för att bekosta nya lägenheter sätter fingret på hur dagens frankenstein-bostadsmarknad skapar starka incitament till privatisering, med tillhörande stor risk för korruption. Kombinationen en oreglerad fastighetsmarknad där priserna skenat och systemet med “reglerade” hyror är förödande. En fastighet är värd mycket mer för en privat ägare som kan chockhöja hyran eller ombilda till bostadsrätter än för kommunen som av politiska skäl inte kan driva igenom stora hyreshöjningar. På en sån bostadsmarknad skapar privatiseringen i sig ett mervärde. Men det är en uppenbart ohållbar strategi att sälja av ett bestånd för att finansiera underhåll och nyproduktion, om resultatet är att beståndet av hyresrätter ändå krymper.

En fastighet är värd mycket mer för en privat ägare som kan chockhöja hyran eller ombilda till bostadsrätter än för kommunen som av politiska skäl inte kan driva igenom stora hyreshöjningar.

Problemet är en avsaknad av en social bostadspolitik. Problemet är att kommunerna och staten låser in sig själva i överskottsmål och vinstkrav på allmännyttan som leder till ett kortsiktigt agerande, precis som i Alby, Landskrona, Växjö, Falun och Allingsås.

Men det finns valvinnarpotential i bostadsfrågan. Människor behöver någonstans att bo, barn behöver kunna flytta hemifrån och pensionärer behöver mindre lägenheter som inte kostar skjortan. Andelen lägenheter som vi äger gemensamt, i allmännyttans tjänst, måste bli betydligt större och absolut inte mindre. För komma dit krävs storskaliga förändringar.

• ‘Till att börja med måste vänstern slänga av sig oket från överskottsmål och budgettak. Bygg bort bostadskrisen, finansiera ett nytt miljonprogram med pengarna från en höjd fastighetsskatt.
• Dessutom skulle vi behöva få på plats en ny stopplag, likt den som infördes 2003 som då gjorde det svårare att ombilda allmännyttans lägenheter till bostadsrätter. Om en kommun säljer ut eller medverkar till ombildning så borde konsekvensen bli ett kännbart lägre statsbidrag.
• Avskaffa kommunernas bostadsförsörjningsansvar och lägg över det på staten. Då slipper bostadsmarknaden påverkas av kortsiktiga kommunpolitikers förutsättningar. Istället kan statsbudgeten utgöra underlaget för kraftiga statliga investeringar i hyresrätter i allmännyttans regi.
  

_______________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.