Efter att en man dödat tre personer vid ett kurdiskt kulturcenter i Paris berättar organisationen för Flamman om hur Turkiet underblåser det växande hatet mot kurder.
Tidigt på fredagsmorgonen den 23 december tog sig en 69-årig fransman från Paris centrum till förorten Saint-Denis, beväpnad med en pistol och ammunition. Målet var enligt åklagarmyndighetens redogörelse att döda så många utlänningar som möjligt. Men på grund av det lilla antalet människor på gatorna återvände han till sitt föräldrahem i Paris tionde arrondissement. Strax därefter tog han sig till det kurdiska kulturcentret Ahmet-Kaya, där Frankrikes viktigaste kurdiska organisation huserar: Centre démocratique kurde de France (CDKF). Där öppnade han eld och dödade tre personer. Strax efteråt tog han sig in på en kurdisk frisersalong och skottskadade tre personer innan han övermannades och kunde gripas av polis. Av de sex offren var fem turkiska medborgare och en fransk.
Händelsen har lett till ökade spänningar mellan den kurdiska minoriteten och den franska regeringen. På lördagen kom premiärministern Élisabeth Borne till centret.
– Hon talade med journalisterna men kurderna själva fick inte träffa henne, säger Berivan Firat, som är talesperson i utrikesfrågor för CDKF, till Flamman.
Situationen blev inte bättre av de följande dagarnas händelser. På julaftonsdagen urartade en manifestation i protest mot dådet i Paris när kravallpolis besköt demonstranterna med tårgas. Enligt Berivan Firat var det en provokation från den turkiska extremhögern som utlöste våldsamheterna.
– Under demonstrationen på lördagen var representanter för den högerextrema turkiska organisationen Grå vargarna närvarande. Polisen sade att de var tvungna att använda tårgas eftersom de inte hade kontroll över situationen. Även om turkiska föreningar har fördömt provokationen måste man förstå den kurdiska vreden, säger hon.
Söndagens manifestation var planerad sedan länge, eftersom det då var nio år sedan tre medlemmar i det kurdiska partiet PKK hittades skjutna i huvudet i centrala Paris, i samma område som CDKF:s lokal ligger. Strax efter dådet avslöjades att den turkiske mördaren hade haft kontakt med den turkiska säkerhetstjänsten, med vars hjälp han hade hoppats kunna fly.
– Vi vet att den turkiska säkerhetstjänsten låg bakom det dådet, säger Berivan Firat.
Av det skälet går det enligt henne inte att utesluta att ett liknande samband föreligger denna gång, även om den misstänkte mördaren är majoritetsfransk. Mannen hade suttit tillfälligt frihetsberövad i nästan ett år när han sattes på fri fot tio dagar före dådet, då tiden för hur länge en person polisen kan hålla en person i förvar löpte ut. Orsaken var att han attackerat och skadat flera människor med ett svärd i ett migrantläger i en park i centrala Paris för ett år sedan.
Enligt tidningen Le Monde ska mannen, som beskrivs som depressiv och självmordsbenägen, hysa ett nästan patologiskt hat mot invandrare i allmänhet och kurder i synnerhet. Detta då de kurdiska styrkorna som bekämpar den islamistiska terrorgruppen Islamiska staten (IS) i Mellanöstern tillfångatagit gruppens medlemmar i stället för att döda dem.
– Vi ser inte detta dåd som rasistiskt motiverat utan som ett terroristattentat. Gärningsmannen har sagt att han hatar kurder. Vårt center har länge stämplats som terroristfäste av Erdogan, säger Berivan Firat.
Men det finns ännu inga bevis på att Turkiet ligger bakom attentatet.
– Det finns inga bevis på motsatsen heller. Flera vittnesmål säger att mannen anlände i en bil. Polisen hävdar nu att han kom ensam till fots, efter att först ha sagt att han blev avsläppt av en bil. Varför? De kan enkelt kontrollera bilens färdrutt den dagen, det finns övervakningskameror överallt. Det är därför vi inte tror på den officiella teorin.
Hur utövar Turkiet inflytande över kurders liv i Frankrike?
– Genom att mörda dem, det har hänt två gånger. Och genom att tvinga länder att lämna ut kurder åt dem, som de har gjort med Sverige, säger Berivan Firat.
Turkiets inflytande är dock även bredare än så, hävdar hon.
– Det finns ett nätverk av forskare, filosofer och köpta politiker. Många forskare i Frankrike arbetar för turkiska tankesmedjor. De behöver inte mörda kurder hela tiden, Erdogan använder alla möjliga metoder för att främja sin agenda.
En av tankesmedjorna är Seta, som Flamman granskade i nummer 40/2022. Trots den kurdiska kritiken mot den franska regeringen menar Berivan Firat att Frankrike är vänligt inställt till kurderna.
– Frankrike är inte ett dåligt land för kurderna. Men deras lugn har förstörts i och med detta attentat. Jämfört med länder som Tyskland eller Sverige är det dock bättre här. Frankrike har hittills bara lämnat ut en kurd till Turkiet.
Det till skillnad från ett land som Sverige, som hon menar håller på att sälja ut kurderna för medlemskapet i Nato.
– Sverige säljer ut kurderna och underminerar därmed sin egen demokrati. Jag vill påminna alla svenskar om att kurderna utpekades som skyldiga till mordet på Olof Palme, en av kurdernas närmaste vänner. När polisen slog fast att mördaren var svensk bad regeringen inte kurderna om ursäkt, säger hon och fortsätter:
– Svenskarna borde stödja kurderna för de är deras vänner. Kurderna kämpar mot IS och salafisterna och den turkiska fascismen för att ni ska kunna leva lugnt i Europa, och vi mördas även här. Frankrike och Sverige måste förstå att kurderna är vänner till sekulära stater i Europa och kämpar mot obskurantismen. Det är inte för sent att be om ursäkt.
