I slutet av september körde förhandlingarna mellan Belgiens tre stora fackliga paraplyorganisationer – kristna CSC, socialistiska FGTB och liberala CGSLB – och arbetsgivarorganisationerna fast. Efter att ha fått igenom sitt lagstadgade krav på att lönerna ska indexeras i förhållande till inflationen – en nominell ökning på över tio procentenheter – krävde facken även att de skulle höjas utöver det. När arbetsgivarsidan vägrade utlyste facken på onsdagen en generalstrejk i hela landet. Landet väntas i princip helt lamslås av strejkerna som drabbar nästan alla sektorer.
– Vi kräver bland annat ett tak på energipriserna i Belgien. Ett sådant tak kommer att införas i Tyskland den första januari 2023, och det existerar redan i Frankrike. Vi kan inte vara omgivna av länder som gör det utan att vi gör likadant, det skulle vara dåligt för ekonomin, för företagen, för medborgarna, för arbetarna, säger ordföranden för det socialistiska fackföreningen FGTB, Thierry Bodson, till tidningen L’avenir och fortsätter:
– Dessutom måste man påminna sig om att den automatiska indexeringen av lönerna bara delvis skyddar mot en sänkning av köpkraften, eftersom till exempel drivmedlen inte ingår i varukorgen som används för att beräkna konsumtionspriserna.
Även i Frankrike har fackförbund strejkat under hösten. Det stridbara facket CGT utlyste en generalstrejk den 27 oktober och har kallat till en andra imorgon torsdag med anledning av de skenande priserna och arbetarnas och pensionärernas reallönesänkningar. Arbetsstoppet drabbar ett flertal sektorer och i Paris kommer tunnelbane- och tågtrafiken att stå nästan helt stilla. Vid flera oljeraffinaderier längs den franska nord- och västkusten har strejker pågått i över en månad.
I Grekland har de största facken också utlyst en 24 timmar lång generalstrejk under onsdagen, i protest mot prisökningarna.
I Sverige har LO föreslagit löneökningar på 4,4 procent, vilket är långt under inflationstakten som ligger på över tio procent. Det innebär i praktiken reallönesänkningar för arbetstagarna. Trots det har förslaget fått hård kritik från arbetsgivarsidan som menar att det är oansvarigt högt.
Jonas Elvander