Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.
Låt mig först gratulera Mikael Olsson (som skrev i Flamman nummer 19) till ordförandeskapet, roligt att ha ännu en klar röst i den breda flod som är Vänsterpartiet. Josefine Sjödahl (som skrev i Flamman nummer 18), jag har aldrig träffat dig, men jag saknar dig redan, jag tror den utomparlamentariska vänstern, denna underbara hydra, välkomnar dig med öppna armar. Kom tillbaka när du vill, vi behöver din kritik.
Jag vill här reda ut definitioner för att ifrågasätta en av Olssons ståndpunkter. Noam Chomsky påpekade en gång att socialism är ett urvattnat begrepp eftersom det använts i så spridda sammanhang att det nästan tappat all mening. Om detta går att instämma.
För mig är socialism ett samhälle där arbetarna äger produktionsmedlen. För mig så skiljer det sig från kommunism där all privat egendom är avskaffad (dagens kommunister brukar påpeka att det skiljer sig från personlig egendom, som till exempel din tandborste). Anarkisterna har samma mål som kommunisterna – ett klasslöst samhälle – men anser att staten måste avskaffas, till skillnad från kommunisterna som anser att den först måste förstärkas, därefter som orden uttrycks, vittra bort. Bakunin och Marx var överens om resans mål, men inte vilka transportmedel som var giltiga (ha överseende med mig kamrater, i mitt försök att definiera våra tre största ideologier i fyra meningar).
Jag definierar dessa för att Olsson framhåller att V borde fastslå att ”privat ägande av produktionsmedel alltid kommer att utgöra en väsentlig del av ett fungerande demokratiskt samhälle.”
För mig är det tvärtom så att det privata ägandet av produktionsmedel inte är förenligt med ett fungerande demokratiskt samhälle. Och i samma stil som Chomsky så vill jag be Olsson att legitimera varför någon ska äga rätten till att producera en vara och ta mervärde av den produkten för att leva i överflöd, medan arbetarna bara tillåts överleva, eller med Marx ord: blott reproducera sig själv. Och om denna diskrepans finns, hur är den demokratisk? Har HM:s vd och den moderna slavarbetaren i Bangladesh samma demokratiska rättigheter?
Avslutningsvis vill jag påpeka att titeln Olsson använder, ”Hellre ’bredda’ partiet än återgå till revolutionsromantik”, är en falsk dikotomi. Sjödahl anför ingenting om revolution, och det finns mycket mer i vänsterns ideologi än dessa två positioner.
